tag:blogger.com,1999:blog-60610802677117968282024-03-13T17:19:02.399+01:00bios politikossocialdemokratisk filosofi, ideologi och politikjohanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.comBlogger397125tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-65587321206209344892018-11-06T12:59:00.001+01:002018-11-06T12:59:07.172+01:00Integrationssuccén som ingen vill låtsas om<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheHXiRP0XT8x653dYNCxWVbE1xoJGw9NruqLnXxyMIA0b4xsz_ImFRQqbhC3Cq3XhU7FJvgOsICnlJ5PjOfXjwiBUspVdG2R0UnStNtoNOtwdQJ-yFg_XdLANFJk8HzywiGOinIlIGbZn9/s1600/HGF.png" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEheHXiRP0XT8x653dYNCxWVbE1xoJGw9NruqLnXxyMIA0b4xsz_ImFRQqbhC3Cq3XhU7FJvgOsICnlJ5PjOfXjwiBUspVdG2R0UnStNtoNOtwdQJ-yFg_XdLANFJk8HzywiGOinIlIGbZn9/s400/HGF.png" width="400" height="226" data-original-width="1600" data-original-height="904" /></a>
<a href="http://gbg.yimby.se/2018/11/kronika-integrationssucce_4083.html">Krönika på Yimby</a>biospolitikoahttp://www.blogger.com/profile/14514769547265665194noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-74647769138022193182018-11-06T12:57:00.001+01:002018-11-06T13:01:55.156+01:00Absurd urbanism<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhK0lPZco1MiY46unpiS4SxwQHXvwSAHrr5O2SbKqqm7a16dL94lh7NZiVRSSxizw5GKr91-Kc3jRd_gJUv4fuPc03CkDyYywQJGPS_QdcXXH9mubJO7Tswoa1UYRe1lb9YUcoxsLkO2Q8o/s1600/skanstorget.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhK0lPZco1MiY46unpiS4SxwQHXvwSAHrr5O2SbKqqm7a16dL94lh7NZiVRSSxizw5GKr91-Kc3jRd_gJUv4fuPc03CkDyYywQJGPS_QdcXXH9mubJO7Tswoa1UYRe1lb9YUcoxsLkO2Q8o/s640/skanstorget.jpg" width="640" height="426" data-original-width="800" data-original-height="533" /></a>
<a href="http://gbg.yimby.se/2018/10/kronika-absurd-urbanism_4070.html">Krönika på Yimby</a>biospolitikoahttp://www.blogger.com/profile/14514769547265665194noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-44157544712426623672018-03-04T15:57:00.003+01:002018-03-04T16:01:45.856+01:00Misstaget på Skeppsbron får inte upprepas<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><a href="https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/misstaget-pa-skeppsbron-far-inte-upprepas/" target="_blank">Debattartikel i GT</a></span><br />
<br />
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCwN1vvcFD_S1WD6UbAYVMy_8xm3QuQIAYGNJca6eP8yncGLKx-GpiWMcrdbLcXn94-wE6S2wGgvPIbAnNw35hBhngNHdXxKcsrhjPh9wCetrfMdshWe4hyiGoFqncEv9n_6jMPAe9JYJ3/s600/A%25CC%2588lvstaden.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" data-original-height="773" data-original-width="1381" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgCwN1vvcFD_S1WD6UbAYVMy_8xm3QuQIAYGNJca6eP8yncGLKx-GpiWMcrdbLcXn94-wE6S2wGgvPIbAnNw35hBhngNHdXxKcsrhjPh9wCetrfMdshWe4hyiGoFqncEv9n_6jMPAe9JYJ3/s400/A%25CC%2588lvstaden.jpg" width="500" /></a></div>
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span><br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;"><br /></span>
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">De stora projekten i Älvstaden har börjat lämna visionsstadiet. Nu handlar det om att göra verklighet av visionerna. Det är en ny epok i stadens historia som kommer att ställa stora krav på det praktiska genomförandet. De flesta planer håller både tidplan och budget, och i Lindholmshamnen och Kvillebäcken står de första husen redan färdiga. Men vissa projekt kommer att behöva arbetas om för att bli realistiska. En hel del tuffa beslut och hårda prioriteringar kommer att krävas. Det är vi socialdemokrater beredda att ta ansvar för.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Göteborg har inlett en historisk stadsomvandling. Det står byggkranar över hela staden – från centrum till ytterstadsområdena. Vi har den högsta byggtakten sedan miljonprogrammet på 70-talet. Stora infrastrukturprojekt som Västlänken, Marieholmstunneln och Hisingsbron kommer att göra det lättare att röra sig i och genom staden. För att skapa en mer sammanhängande och hållbar stad så växer Göteborg inifrån och ut. Stadsdelar som varit avskurna från varandra binds samman med nya stadsstråk. Ju mer staden vävs samman desto större blir nätverksfördelarna, oavsett om det handlar om kommunal service, kommersiellt utbud, näringsliv, arbetstillfällen, kultur eller nöjen.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Därför är det också så oerhört viktigt att knyta samman staden över älven. Det är nödvändigt för att få hela Göteborg att hänga samman. En utökad stadskärna som har fäste på båda sidor älven och som bättre kopplar ihop stadens olika delar är något som hela staden vinner på. Bygget av Älvstaden omfattar flera stora stadsutvecklingsprojekt längs med älven - Centralenområdet, Södra Älvstranden, Frihamnen, Lindholmen, Backaplan, Gullbergsvass och Ringön - och kommer att pågå under många år framöver. De tiotusentals nya bostäder och arbetsplatser som kommer att byggas här kommer inte bara att stärka centrala Göteborg, utan hela staden och regionen.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Efter att visionen för Älvstaden antogs 2012 så har arbetet med att få fram konkreta detaljplaner drivits framåt. Det har varit ett svårt och utmanande arbete av flera anledningar. Dels så handlar det i många fall om mycket stora och komplexa planer. De är också sammanvävda med varandra och med andra stora infrastrukturprojekt i staden på ett sätt som gör dem komplicerade att samordna. Tack vare enastående insatser av byggare, förvaltningar och bolag så har arbetet ändå gått framåt enligt tidplan och budget. Det senaste exemplet är planen för Masthuggskajen som nyligen antogs i Byggnadsnämnden.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Det främsta undantaget är Skeppsbron, där den ekonomiska kalkylen inte höll. Det projektet kommer nu att arbetas om så att vi klarar ekonomin. Det som hände på Skeppsbron visar tydligt hur avgörande det är att exploateringsekonomin är säkrad. Målsättningar och ambitioner måste alltid vägas mot ekonomiska realiteter. Vi politiker har ett stort ansvar, inte bara för att ställa upp höga ambitioner och vackra mål, utan även för att se till att de är genomförbara. Det var det som brast på Skeppsbron. Det misstaget får inte upprepas.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Det är också därför vi vill arbeta vidare med planen för Frihamnen - som troligtvis är det mest komplicerade av projekten i Älvstaden och samtidigt det strategiskt viktigaste. Planarbetet har kommit långt och många frågor är lösta men det är fortfarande en bit kvar innan ekonomin i projektet är säkrad. Vi tror också att det går att få till ännu bättre kopplingar till omgivande stadsdelar. Därför görs nu ett gemensamt arbete för att säkra ekonomin och stärka stråken i planen. Det tror vi är rätt att göra, även om tidplanen i och med detta blir något förskjuten.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">I Älvstaden är ambitionerna mycket högt ställda. Det finns stora krav på socialt ansvarstagande, kommunal service, parkmark, offentliga mötesplatser och mycket annat. Ska vi ha råd med att möta de höga kraven så måste vi också ha ett fast grepp om exploateringsekonomin. Stadsbyggande utan visioner och högt ställda krav blir fantasilöst och dåligt. Men utan fungerande exploateringsekonomi och praktiskt genomförande blir det inget alls. För oss socialdemokrater är det självklart att ta ansvar för helheten.</span><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Mattias Jonsson (S)</span><br />
<em><span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Ordförande Älvstranden Utveckling</span></em><br />
<br />
<span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Johannes Hulter (S)</span><br />
<em><span style="font-family: "helvetica neue" , "arial" , "helvetica" , sans-serif;">Vice ordförande Byggnadsnämnden</span></em>biospolitikoahttp://www.blogger.com/profile/14514769547265665194noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-8809216090420294122017-03-26T22:24:00.002+01:002017-03-26T22:26:54.056+01:00Bygg om miljonprogrammet<a href="http://www.dagensarena.se/magasinetarena/johannes-hulter-bygg-om-miljonprogrammen/" target="_blank">Artikel i Arena</a><br />
<br />
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEils8_KZoug6J1mA5qmGkPz3KKWey0dM5QfOuOw5vZe9I394MHQptjpCeoHiuU54IJ4FAfUbOQtt5lK3qgF8ZGmB2h_42lihNJiI_v4oh5sLUHWFMD0ARUvTJ805damXctRWbOpnZqfnKCE/s1600/14-05-13-14-05-21-Fittja_2007a.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" height="300" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEils8_KZoug6J1mA5qmGkPz3KKWey0dM5QfOuOw5vZe9I394MHQptjpCeoHiuU54IJ4FAfUbOQtt5lK3qgF8ZGmB2h_42lihNJiI_v4oh5sLUHWFMD0ARUvTJ805damXctRWbOpnZqfnKCE/s400/14-05-13-14-05-21-Fittja_2007a.jpg" width="500" /></a></div>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<br />
<br />
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span>
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;"><br /></span><br />
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;">I december 2015</span> släppte polisen en rapport som listade de 53 mest utsatta områdena i Sverige. Det var områden där man bedömde att polis och samhälle hade börjat förlora greppet och kriminella nätverk fått allt större inflytande. Dessa 53 områden hade två saker gemensamt. Det ena var att de alla hade betydande socioekonomiska problem. Det andra var att de alla, med något enstaka undantag, var flerbostadsområden byggda runt tiden för miljonprogrammet.</div>
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
”Miljonprogrammet”. ”Betongen”. ”Förorten”. De modernistiska bostadsområden som för ungefär ett halvsekel sedan snabbt och storskaligt byggdes runt om i landet är numera höljda i så många lager av svartmålning, myter, fördomar och romantisering att det är svårt att diskutera dem lugnt och sakligt. Den allmänna debatten pendlar mellan nattsvarta helvetesskildringar, tillkämpade skönmålningar eller ett uppblåst chauvinistiskt försvar av ”orten”. Verkligheten är dock som vanligt mer grå och småtrist. De allra flesta av de här områdena är helt vanliga stadsdelar där folk lever helt vanliga liv. Alla modernistiska bostadsområden är inte socioekonomiskt utsatta.</div>
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;">Men i princip</span> alla utsatta områden är modernistiska bostadsområden. Vad beror det på? Det finns många förklaringar. Dels är det här det funnits billiga bostäder de senaste decennierna. För de med lägst inkomster har det alltså inte funnits så många andra val. Det är också här många nyanlända har sina socioekonomiska nätverk och genom ebo-lagen har man kunnat flytta in hos släktingar och bekanta, som haft svårt att säga nej. Trångboddheten har därmed förvärrats vilket ökat den sociala oron och gjort många unga frustrerade.</div>
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
Samtidigt har ”de andra” dragit sig undan. Medelklassen har i allt större utsträckning segregerat sig i kranskommunernas villaområden, lockade med prisvärda småhus och låg skatt. Det är just dessa utglesade, bilberoende småhusområden som varit den främsta motorn bakom de senaste decenniernas ökande segregering på regional nivå. Med pengarna försvinner också mycket av handel och service i de utsatta områdena och känslan av övergivenhet ökar.</div>
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
Och så finns det problem med själva stadsplaneringen. Den modernistiska stadsstrukturen är väldigt känslig för socioekonomiska påfrestningar. Den geografiska isoleringen, bristen på fysiska förutsättningar för funktionsblandning och stråkbildning, glesheten, den storskaliga och enhetliga fastighetsstrukturen. Allt detta gör att fallet blir snabbt och hårt om något väl börjar gå fel.</div>
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
<span style="box-sizing: border-box; font-family: , sans-serif;">Så vad kan </span>man göra för att rädda de utsatta områdena? Det är en fråga som har diskuterats länge. Urbanisten Jane Jacobs ställde sig den redan 1961 i sin bok Den amerikanska storstadens liv och förfall. Hennes svar står sig bra än i dag. Stadsstrukturen måste förändras och fyllas med småskaliga, funktionsblandade gator och kvarter. Områdena måste kopplas ihop med den omgivande staden med urbana stråk, där det är möjligt. Fastighetsstrukturen måste bli mer heterogen och möjliggöra för de hushåll som blir socioekonomiskt stabila att stanna kvar och locka andra att komma dit. På många håll pågår redan stadsutveckling i denna riktning, som Rinkebystråket i Stockholm, Backa Grön i Göteborg och Rosengårdsstråket i Malmö.</div>
<div style="box-sizing: border-box; font-family: HaboroSlab-NorLig, sans-serif; line-height: 1.428571429em; margin-bottom: 1em;">
Men lika viktigt är vad vi gör på andra platser. Bostäder med rimliga hyror måste finnas i alla stadsdelar och vi måste sluta planera segregerade, bilberoende områden för medel- och höginkomsttagare. Staten har också en viktig roll. Ebo-lagen måste ses över så att vi får ett hållbart och solidariskt mottagande. Plan- och bygglagen behöver reformeras så att planprocessen går snabbare. Boverket, Trafikverket och länsstyrelserna måste få tydliga direktiv att underlätta funktionsblandad förtätning i våra städer, i stället för att motarbeta den som så ofta sker i dag. Och så måste vi börja prata om stadsbyggande sakligt och rationellt och inte låta oss styras av rädsla, fördomar, modernistiska dogmer, missriktad välvilja eller sårad stolthet. Då kan det nog bli bra.</div>
biospolitikoahttp://www.blogger.com/profile/14514769547265665194noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-19266574339802256822017-02-21T19:28:00.001+01:002017-02-21T19:28:13.729+01:00Inte trygghet att stänga Nordstan<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=2&ledare=431" target="_blank">Ledare i Ny Tid</a></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;">
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2mz_TU4CuTePl_I0NrNmoBA64OOeo2rgv7S7K1kC-8Pv4KVYvTTXwh0VOP3UWzC-kz36Yvj2BeYxXI8oz6uKlpT09NBm8mrkLMnlSauEk4qX1GmT26m4hxXvVS-6F_vcOXKVjxhk1BbZw/s1600/jf-nordstan1-hemsida.jpg" imageanchor="1" style="clear: left; float: left; margin-bottom: 1em; margin-right: 1em;"><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj2mz_TU4CuTePl_I0NrNmoBA64OOeo2rgv7S7K1kC-8Pv4KVYvTTXwh0VOP3UWzC-kz36Yvj2BeYxXI8oz6uKlpT09NBm8mrkLMnlSauEk4qX1GmT26m4hxXvVS-6F_vcOXKVjxhk1BbZw/s1600/jf-nordstan1-hemsida.jpg" /></a></div>
<span id="goog_637041346"></span><span id="goog_637041347"></span><br /></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Nordstan är förmodligen den mest integrerade platsen i Göteborg. Den som letar efter ett tvärsnitt av stadens befolkning hittar det här. Slipsnissar med dyra kostymer trängs med samhällets mest utsatta, barnvagnar blandas med rullatorer, tonårsgäng med turister. Här händer det massor av saker varje dag. Vänner träffas och går och fikar, någon köper en tröja, en mamma sätter sig och ammar. Någon skrattar, någon annan gråter.</div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
Själv minns jag när jag upptäckte två små bröder som hade kommit bort i vimlet. Strax var vi en liten grupp av vuxna som hjälptes åt att hitta föräldrarna. När allt ordnat sig tittade vi på varandra, log och nickade. Sedan försvann vi iväg åt våra olika håll, återigen främlingar för varandra, upplösta i det kontinuerliga flödet av människor.</div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
Nordstan har också sitt mått av mänsklig misär. Som i alla större städers centrum så finns även här kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa. Vissa av de 35 miljoner besök som Nordstan har varje år är människor som mår dåligt, som skadar sig själva och andra. Det vardagliga flödet avbryts till och från av våldsamheter och dramatik. Polis, ordningsvakter och fältassistenter gör ett enormt arbete, många gånger i det fördolda, för att skydda och hjälpa.</div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br />
Nordstan har länge upplevts som otryggt på kvällar och nätter, när butikerna har stängt och gatorna har tömts på folk. Det har inte förändrats. Det som har förändrats är vår kunskap om trygghet och stadsplanering. I dag vet vi mer om vad som skapar trygghet och hur vi kan åstadkomma det genom smart planering. Vi vet att det bästa sättet att skapa trygghet på en plats är genom att säkra ett jämnt flöde av en blandning av människor under en stor del av dygnet.</div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br />
För tio år sedan blossade det upp en debatt om prostitutionen på Rosenlundsgatan. Från borgerligt håll krävde man att gatan skulle stängas av omedelbart. Tonläget var högt och media hängde på med svarta rubriker. Det är en reaktion som bottnar i grundläggande mänsklig psykologi. När man konfronteras med ett allvarligt problem så vill man gärna ha en snabb och drastisk lösning på det. Att ”lösningen” inte fungerar gör inget, bara reaktionen är snabb och drastisk.</div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br /></div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
Som tur var valde man ändå till slut en annan väg för Rosenlund. Området rustades upp, arkaderna byggdes bort, kvällsöppna verksamheter flyttade in och platsen återbefolkades. I dag är nog de flesta glada att man valde öppenhet och stadsliv framför lås och bom i Rosenlund.</div>
<div style="font-family: Verdana; font-size: 12px; line-height: 16px; padding: 0px;">
<br />
Det ska vi komma ihåg när vi diskuterar hur Nordstan ska bli tryggare. Lika gärna som högern förväxlar otrygghet med frihet så förväxlar de nämligen ofrihet med trygghet. Vi ska inte göra samma misstag.</div>
<br />biospolitikoahttp://www.blogger.com/profile/14514769547265665194noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-18492962882864747282017-01-27T08:32:00.000+01:002017-01-27T08:34:35.756+01:00Min första ”twitterstorm”<iframe width="500" height="300" src="https://www.youtube.com/embed/AeUW_2doK5Y" frameborder="0" allowfullscreen></iframe><br />
<br />
Förra fredagen var jag i Nordstan strax före midnatt. Det var lugnt, närmast ödsligt. Ett fåtal människor promenerade stilla förbi, kanske på väg till pendeltåg och bussar. Stillheten var en stark kontrast mot den bild som målats upp i medier under senare tid, där Nordstan mer eller mindre utmålats som laglöst land såväl dagtid som kvällstid. Jag är ju väl medveten om de problem som finns i och runt Nordstan, med stökiga ungdomar, droghandel och annan brottslighet, och hade nog förväntat mig att se mer av det. Speciellt en fredagnatt. <br />
<br />
Samtidigt vet jag också att det är många vanliga göteborgare som passerar förbi här, både dagtid och kvällstid, och att det är orimligt att framställa området som någon sorts krigszon. Det är helt enkelt ett område där det finns en koncentration av människor med sociala problem, vilket gör att det begås mycket brott och upplevs som otryggt för många, men det är inte ett område som är livsfarligt att röra sig i. På det viset liknar Nordstan många andra centrala offentliga platser i större städer runt om i världen. Otryggheten blir också självförstärkande, för ju färre vanliga göteborgare som vågar gå där, desto otryggare blir det.<br />
<br />
Detta är grundläggande i modernt trygghetsarbete, som det till exempel bedrivs i Trygg-i-Göteborg modellen. När staden samarbetar med fastighetsägare, polis och civilsamhälle och aktiverar platser och gör dem trevligare och attraktivare så kan lockar vi fler vanliga människor dit och då ökar vi tryggheten och så vågar fler komma osv. Det är sådana positiva spiraler som behövs. <br />
<br />
Att stänga tidigare är ingen lösning. Problemen kommer finnas kvar och situationen under dagtid kommer att vara likadan. Istället måste vi vara mycket mer offensiva och ta tillbaka det offentliga rummet mycket konkret. Det trygghetsarbete som man gjort på <a href="http://gbg.yimby.se/2008/10/stadens-historia-rosenlun_2583.html">Rosenlundsgatan</a> är ett bra exempel. Även där diskuterades faktiskt stängning nattetid för en tio år sedan. Jag tror de flesta idag är glada att det inte blev vägbommar, utan istället levande blandstad och kvällsöppna restauranger längs med den gatan. <br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA429EdGFXFa_4Ca2uFm12X11SCXHXNRXXoXcpny2R6GNzaJBgxsoA4NLQ4hoGKi8iqWO_NggkoOS-LTtNy0NfhIM_X7lC0omLTh3Cd_jq6_yQI-2zrYSePW_5zrp5HxSH6zhPX15qCiKd/s1600/rosenlund_1.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiA429EdGFXFa_4Ca2uFm12X11SCXHXNRXXoXcpny2R6GNzaJBgxsoA4NLQ4hoGKi8iqWO_NggkoOS-LTtNy0NfhIM_X7lC0omLTh3Cd_jq6_yQI-2zrYSePW_5zrp5HxSH6zhPX15qCiKd/s640/rosenlund_1.jpg" width="500" height="323" /></a><br />
<i>Rosenlundsgatan har gjorts om och blivit tryggare</i><br />
<br />
Men tillbaka till förra fredagen. Jag fick för mig att dokumentera ödsligheten och filmade en promenad från den södra entrén till den norra och tillbaka. Jag la sedan upp filmen på Twitter. Jag tänkte inte så mycket på det, mer än att det kanske kunde vara intressant att få en annan bild av hur Nordstan kan se ut en fredagkväll. Många människor bildar ju sig sin uppfattning enbart utifrån vad de ser och hör i media och vågar kanske inte ge sig ut för att skaffa sig en egen bild.<br />
<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5XGc4AHcVSHgLyngdxiZQBet5Ep_sk9xe5JIqdqXVU8LiuGW0-vNQWtAncEJy5fKVmS6hyBItR-QBggKK7d7H9xeqYrQ3H2FOVwH04afAoydmPhr3-g1Zd6tXmiZ5Q7TvbKBipNZDU2w6/s1600/nordstanmobil.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg5XGc4AHcVSHgLyngdxiZQBet5Ep_sk9xe5JIqdqXVU8LiuGW0-vNQWtAncEJy5fKVmS6hyBItR-QBggKK7d7H9xeqYrQ3H2FOVwH04afAoydmPhr3-g1Zd6tXmiZ5Q7TvbKBipNZDU2w6/s400/nordstanmobil.jpg" width="279" height="400" /></a><br />
<br />
<br />
En av de första som reagerade var lokalpolischefen för Göteborg City Anders Börjesson som gillade klippet. Direkt efter honom följde en annan polis, Peppe Larsson, som inte gillade klippet. Han tyckte att jag raljerade och blundade för de problem som finns. Peppe är ju en populär twittrare med nästan 43.000 följare så när han retweetade mig med kritik så var det flera av hans följare som hörde av sig med liknande synpunkter. Ungefär 20 stycken kommenterade och andra gillade deras kommentarer. Mycket mer respons än vad jag är van vid men i twitter-sammanhang förstås en storm i ett vattenglas.<br />
<br />
Tre dagar senare, när kommentarerna ebbat ut, ringer så GP:s onlineredaktion. De har tydligen snappat upp denna ”debatt” och vill intervjua mig om det. Motvilligt går jag med på det. Det blir till slut GP-journalisten Filip Kruse <a href="http://www.gp.se/nyheter/m-vill-ha-svar-om-otrygghet-i-g%C3%B6teborgs-innerstad-1.4133597">som intervjuar mig om min film och twitterdebatt</a>. Filip är en trevlig och bra person och gjorde såklart ett oklanderligt jobb rent journalistiskt. <br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg349owUEYGwrqbUzGm720ZVox-dHkRT36a1xIWqHEepkt-48WCAIhVRzd9uxa1lpDvmuz4WekYQzjQ5QIiJFbZYCEiogeqh3csU-tWQ7QGBbsySkD7DMD-W3ChRna0LxKdwXHebNqeCnuJ/s1600/filip.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg349owUEYGwrqbUzGm720ZVox-dHkRT36a1xIWqHEepkt-48WCAIhVRzd9uxa1lpDvmuz4WekYQzjQ5QIiJFbZYCEiogeqh3csU-tWQ7QGBbsySkD7DMD-W3ChRna0LxKdwXHebNqeCnuJ/s400/filip.jpg" width="400" height="318" /></a><br />
<i>Filip Kruse</i><br />
<br />
Men det är något med själva fokuset som skaver. Är inte frågan om tryggheten i city så pass viktig att den förtjänar att lyftas på ett mer seriöst sätt, än med vinkeln att ett tjugotal personer på twitter kritiserat att någon gjort en film där inget händer? Jag hade mycket hellre läst ett fördjupande reportage om situationen i city, utan överdrifter eller skönmålningar, en ärlig skildring av både det som är bra och det som är dåligt. Där de som får dra det tunga lasset, poliser, väktare och fältassistenter, hade fått gott om utrymme att ge sin bild och tillsammans med politiker, forskare och andra diskuterat hur vi ska tackla de reella problem som finns på ett rationellt och målmedvetet sätt. Ett lugnt och metodiskt sökande efter konstruktiva lösningar. Det samtalet väntar jag fortfarande på. Istället fick jag min första ”twitterstorm” i ett vattenglas.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-38149678373206212662017-01-26T23:48:00.001+01:002017-01-26T23:48:30.237+01:00Evenemang kan skapa paradgata<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&ledarenytid=422">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBhKFPdSwYz30b2Ziaolpi4fd258wlIVTK7D7yjankMQlRi-OGKvxFteUPMYpjhOk-nFHCFl7PS4cJ7Ohns1pqrMRSkoATOx7NH8fTCvQWYwjwJZO6noU1M58SAouj8mFe7v76w7nWVqgU/s1600/ghs_scandinavium+hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgBhKFPdSwYz30b2Ziaolpi4fd258wlIVTK7D7yjankMQlRi-OGKvxFteUPMYpjhOk-nFHCFl7PS4cJ7Ohns1pqrMRSkoATOx7NH8fTCvQWYwjwJZO6noU1M58SAouj8mFe7v76w7nWVqgU/s500/ghs_scandinavium+hemsida.jpg" width="500" height="400" /></a><br />
<br />
Snart börjar Göteborgs filmfestival, som i år firar sitt 40-årsjubileum. Filmfestivalen är en del av det breda kultur- och nöjesutbud som gjort Göteborg till en internationellt framgångsrik evenemangsstad.<br />
<br />
Över hela staden och över hela året händer det spännande och roliga saker som lockar människor från hela världen. Det kan vara allt från idrottsturneringar som Gothia cup till kulturhändelser som bokmässan eller musikfestivaler som Way Out West. Evenemang som inte bara gör Göteborg till en roligare stad att leva i, utan också är en viktig del av stadens ekonomiska bärkraft.<br />
<br />
Evenemangsstaden Göteborg har inte uppstått av sig själv. Det är ett långt och målmedvetet arbete och erfarenhetsbyggande som ligger bakom. För att undvika stagnation krävs också hela tiden utveckling av nya koncept och strategiska investeringar.<br />
<br />
Den breda överenskommelsen om att ersätta Scandinavium med en ny arena är ett exempel. Lisebergs stora jubileumssatsning på ett nytt hotell och vattenpark är ett annat.<br />
<br />
Evenemangsstadens centrum är det så kallade evenemangsstråket, där ett pärlband av anläggningar ligger uppradade längs Skånegatan och Södra vägen. Efter Lisebergs utvidgning söderut kommer detta stråk att sträcka sig över två kilometer.<br />
<br />
Det är en enorm yta mitt i staden. Hur vi utvecklar och förbättrar den här delen av Göteborg är av avgörande betydelse för hela stadens framtid.<br />
<br />
Det finns en enorm potential att förverkliga om man förmår se helheten bortom de enskilda anläggningarna. Det som saknas längs evenemangsstråket är ju inte evenemangen, utan själva stråket. Den som tar en promenad här i dag ser mest stängda bottenvåningar, uppställningsytor och parkeringsplatser.<br />
<br />
Man kan inte med bästa vilja kalla det en spännande och attraktiv stadsmiljö. Anläggningarna vänder baksidan mot staden. Naturligtvis behöver stora anläggningar uppställningsytor och parkeringar men frågan är om de ska placeras på den mest attraktiva marken, längs med de gator vi vill ska vara levande och myllrande stråk.<br />
<br />
Att Göteborg behållit sina stora besöksanläggningar inne i staden är en enorm konkurrensfördel. Men det räcker inte att de bara ligger i staden, de måste också integreras med den.<br />
<br />
Gränssnittet, metrarna närmast trottoaren där folk rör sig, måste öppna sig utåt med en småskalig och variationsrik blandning av urbana verksamheter.<br />
<br />
Kan vi ordna det och samtidigt öka antalet boende i området kraftigt kan evenemangsstråket bli den levande paradgata den borde vara.<br />
Låt oss kalla det Evenemangsstråket 2.0.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-12045851821714368392016-11-09T10:52:00.000+01:002016-11-09T10:55:47.550+01:00Högt pris för låga hus<a href="http://www.aip.nu/default.aspx?page=3&ledarenytid=410">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2E1O8BgOFdiXI9N9ruOPfcOm-Dz61h1DbS5C7Ner2Sj_jRj4as5Uh14Sfv0pBrthI1CioAY4V7mgcHUHhFsC48tejBj3kWBycY51jRNflZdpPMCMaVDX41MvP12Y19s-DOa3yknTA2UDk/s1600/j%25C3%25A4rnv%25C3%25A5gen.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi2E1O8BgOFdiXI9N9ruOPfcOm-Dz61h1DbS5C7Ner2Sj_jRj4as5Uh14Sfv0pBrthI1CioAY4V7mgcHUHhFsC48tejBj3kWBycY51jRNflZdpPMCMaVDX41MvP12Y19s-DOa3yknTA2UDk/s800/j%25C3%25A4rnv%25C3%25A5gen.jpg" width="500" height="400" /></a><br />
<br />
Ingen har nog missat att Göteborg befinner sig mitt i en byggboom. Byggtakten är den högsta sedan miljonprogrammet och byggkranar skjuter upp över hela staden. När invanda miljöer byggs om och till så väcker det förstås starka känslor. Det som är spännande för vissa är skrämmande för andra.<br />
<br />
Något som verkligen väcker känslor är höga hus. Så har det alltid varit. Att få höja sig över mängden var länge förbehållet kungen och kyrkan. I dag har varken kung eller kyrka samma makt och med modern byggteknik är det inte svårt att bygga högt. Men höga hus är fortfarande känsligt.<br />
<br />
Det finns också en tydlig generationsklyfta i synen på höghus. Äldre är mycket mer negativa än yngre. Det behöver inte bero på att äldre är mer konservativa. Det kan också handla om generationsspecifika erfarenheter. Miljonprogrammets sterila och grå betonglådor, glest utplacerade i barrskogen, präglade en hel generations bild av höghus. Yngre människor tänker snarare på de variationsrika, färgglada och täta höghuskvarteren i globala metropoler, där bottenvåningarna är fulla av verksamheter och gatorna fulla av människor. Olika bilder ger olika förväntningar.<br />
<br />
Rivningsraseriet och den modernistiska stadsplaneringen under efterkrigstiden skapade inte bara en stor negativ opinion mot nybyggen och höghus utan ledde också till en väldigt restriktiv lagstiftning. Ironiskt nog är det samma lagstiftning som kom till på grund av funktionalismens misslyckanden som i dag hindrar oss att rätta till dessa misslyckanden. Den ger oss stora problem när vi nu vill bygga en levande, rolig, tät, grön och hållbar stad.<br />
<br />
Det löst definierade riksintresset för kulturmiljö är kanske det tydligaste exemplet. Det ger statens tjänstemän stort utrymme att utifrån personligt godtycke stoppa allt som de tycker sticker ut eller avviker. Resultatet är inte bara en tråkigare, glesare och mer ohållbar stad, utan även stora ekonomiska förluster för kommunen.<br />
<br />
Med varje våningsplan som skärs bort, för att det riskerar att synas någonstans ifrån, så försvinner potentiella exploateringsintäkter, arbetstillfällen, bostäder och skattebetalare. Vi betalar ett väldigt högt pris för det tveksamma nöjet att hindra folk från att bo och arbeta i höga hus. <br />
<br />
På de allra flesta ställen runt om i staden så kommer det inte finnas intresse att bygga särskilt högt, men där viljan finns att investera mer i marken så har vi som göteborgare allt att vinna på det. Det avgörande är ju inte hur många våningar ett hus har, utan hur det möter staden i gatunivå och om det bidrar till en mer jämlik och hållbar stad. Om det gör det så får det gärna vara högt. Och vackert att titta på förstås.<br />
johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-33198670683037728682016-09-22T19:21:00.003+01:002016-09-22T19:28:42.640+01:00Varför kommer Janne Josefsson undan med vad f-n som helst?<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIvBVZwUF5CKyR3NnBdGY_mJmsTMgkzWq9vQmmyIYDRnPsZGh5PiS2dUbWbxo7lkaZ4ixltmxWHGqb19Ct40WVV2R8jnbS_jczpfBBFJi9uVNUawBMovPasb1MvP-oWL59FVzbC1o2uQz8/s1600/janne-josefsson-uppdrag-granskning.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiIvBVZwUF5CKyR3NnBdGY_mJmsTMgkzWq9vQmmyIYDRnPsZGh5PiS2dUbWbxo7lkaZ4ixltmxWHGqb19Ct40WVV2R8jnbS_jczpfBBFJi9uVNUawBMovPasb1MvP-oWL59FVzbC1o2uQz8/s500/janne-josefsson-uppdrag-granskning.jpg" width="500" height="300" /></a><br />
<br />
Idag var Janne Josefsson med på GP:s pratbar på bokmässan. Det var några andra med också men som oftast när Janne Josefsson äntrar en scen så blir det inte mycket plats över till någon annan. Josefsson kunde utan större problem dominera samtalet. Om man nu ska kalla det samtal. Det var mer av en domedagspredikan från pastor Josefsson. Budskapet var enkelt. Hade bara alla lyssnat på Janne Josefsson på 80- och 90-talen när han berättade att det fanns sociala problem i utsatta stadsdelar så hade allt varit frid och fröjd.<br />
<br />
Att det fortfarande finns sociala problem i de utsatta stadsdelarna är för Josefsson ett uppenbart bevis på att ingen ansvarig har lyssnat, förstått eller brytt sig om vad som händer. Att det kanske hade varit sju resor värre om politikerna varit just så oengagerade som Josefsson påstår verkar inte ha fallit honom in. Alla de krafter inom politiken, förvaltningarna och civilsamhället som kämpat och slitit för att hålla emot de ökade klyftorna reduceras med en axelryckning till menlösa fånar eller likgiltiga nihilister. Detta trots att det är helt uppenbart att tendensen mot ökade klyftor i samhället är tydlig över hela västvärlden och det finns gott om ställen där det blivit betydligt värre än i våra utsatta stadsdelar. Men så långt har inte Josefsson bekymrat sig om att tänka.<br />
<br />
Janne Josefsson är en av landets mest inflytelserika och välbetalda journalister med ett enormt inflytande över samhällsdebatten. En riktig makthavare. Och makthavare bör naturligtvis granskas och ifrågasättas. Om Janne Josefsson ger sig in i samhällsdebatten och häver ur sig fullständigt barocka påståenden så har andra journalister ett ansvar att ställa motfrågor och vara kritiska. Men det händer väldigt sällan. Janne Josefsson kommer nämligen undan med vad f-n som helst. Janne Josefsson kan till exempel, som på GP:s pratbar, stå på en scen och på fullt allvar hävda att dagens Sverige är jämförbart med apartheid-systemets Sydafrika.<br />
<br />
Låt det sjunka in ett slag. Vad står karln och säger? Vad tror ni Nelson Mandela skulle säga om någon hade sagt att den rasistiska regimen i Sydafrika, som torterade och mördade hans kamrater, var jämförbar med Sverige? Vad hade Steve Biko sagt? Det är inte bara helt uppåt väggarna fel. Det är också en fruktansvärd förolämpning mot alla de som kämpade och dog för att befria Sydafrika. Men Janne Josefsson kommer undan med vad f-n som helst.<br />
<br />
Om det offentliga samtalet fortsätter att dras ner till den nivå där Josefsson uppehåller sig så är det ett direkt hot mot vår demokrati. Ja, det finns som sagt mycket att säga om Janne Josefsson. Jag hade till exempel kunnat säga att Janne Josefssons journalistik är jämförbar med Stalins skenrättegångar. Men det gör jag inte. Dels för att det inte är sant. Dels för att det vore en förolämpning mot alla de som föll offer för Stalins terror. Men också för att jag inte är Janne Josefsson. Så jag kommer inte undan med vad f-n som helst.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-1990653916201810672016-09-05T10:57:00.003+01:002016-09-05T10:58:34.428+01:00Vi behöver mer trä i staden<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&ledare=400">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNhsyhvJGVtWuufXk_jtE_jXXkHXclcolr7VorqodqgYZW34L9oIjWi682Po85jFYruILdtgGViqxyF_pWZZ2CRJ6KtI-nLbKx9pr-IUJtuBxoPRH8eeS2-C9kORoKc5VC_RpjvqQGgQAT/s500/olskroa2-hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiNhsyhvJGVtWuufXk_jtE_jXXkHXclcolr7VorqodqgYZW34L9oIjWi682Po85jFYruILdtgGViqxyF_pWZZ2CRJ6KtI-nLbKx9pr-IUJtuBxoPRH8eeS2-C9kORoKc5VC_RpjvqQGgQAT/s500/olskroa2-hemsida.jpg" /></a><br />
<br />
Bostadsbristen är som bekant ett stort och allvarligt problem här i Göteborg, precis som i de flesta andra svenska städer. Långt in på 1990-talet fanns det tomma lägenheter att hyra men det är länge sedan nu. Många unga, nyinflyttade och låginkomsttagare har ofta fruktansvärt svårt att få tag på boende. Det är dock inte första gången det varit bostadskris. För ett halvsekel sedan var situationen kanske ännu allvarligare och ledde till satsningen på miljonprogrammet. Och för ett sekel sedan var det betydligt värre, när Göteborg under en kort tid fördubblade sin befolkning och stora arbetarfamiljer fick trängas i källare och nödbostäder. Det finns något att lära av båda dessa tillfällen när vi nu återigen brottas med frågan hur vi snabbt ska kunna bygga mycket. <br />
<br />
Miljonprogrammets bostäder var för det mesta utmärkta, många gånger bättre än det som byggs idag. Av detta kan vi lära oss att det går att kombinera kvalitet med kvantitet. Vi behöver inte sänka kraven på god standard. Men stadsplaneringen lämnade samtidigt mycket i övrigt att önska. Ekologiskt, socialt och ekonomiskt var det inte ett hållbart stadsbyggande. Bra bostäder men dålig stad, enkelt uttryckt. De landshövdingekvarter som löste bostadskrisen runt förra sekelskiftet hade motsatt problem. Det var med våra mått mätt inga bra bostäder, trånga, kalla och ohygieniska. Men stadsplaneringen skapade omtyckta gaturum och välfungerande stadsstrukturer som stått sig bra över tiden. Dåliga bostäder men bra stad, skulle man kunna säga.<br />
<br />
Vår utmaning idag är att kombinera det bästa från dessa epoker och undvika det sämsta. Bygga mycket och snabbt men med såväl god bostadskvalitet som god stadskvalitet. En modern form av landshövdingekvarter skulle kunna vara svaret på denna utmaning. <a href="http://gbg.yimby.se/2010/10/landshovdingehus-2.0_2928.html">Landshövdingehus 2.0 kan man kalla det.</a> Enkla men vackra trähus, med samma fina gaturum och stadsstrukturer som i de gamla landshövdingekvarteren, men med fler våningar och högre standard. Landshövdingehus 2.0 skulle vara ett utmärkt sätt för Göteborg att växa och förtätas hållbart. <br />
<br />
Vi vet att trä är ett material som är mycket uppskattat i breda lager av befolkningen. Den ganska trista och strömlinjeformade svenska arkitekturen, som sedan länge fastnat i en sorts håglös och utslätad modernism, skulle också må bra av mer snickarglädje och färg. Tack vare den teknologiska utvecklingen så är det idag inga problem att bygga höga, hållbara och brandsäkra trähus. Det är bara att ta i trä - och sätta igång.<br />
johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-65297431341403090472016-07-01T12:35:00.000+01:002016-08-31T20:29:13.230+01:00Barntät stad<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&ledarenytid=393">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx8jHlx3dgaqbHfaQ6h9Si8qlfQ82LF-SOzkEf9kNYA1Rzo6KqvvmBVh9oh-0rHegJlJhJkEkl9UqRYUYSMj9_gWbXFDPRXfhi4g056fdVOMpbtQ0AVGF-6-qDLI0d1C1BYdYvxrlM3ic-/s1600/IMG_2504.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjx8jHlx3dgaqbHfaQ6h9Si8qlfQ82LF-SOzkEf9kNYA1Rzo6KqvvmBVh9oh-0rHegJlJhJkEkl9UqRYUYSMj9_gWbXFDPRXfhi4g056fdVOMpbtQ0AVGF-6-qDLI0d1C1BYdYvxrlM3ic-/s500/IMG_2504.jpg" /></a><br />
<br />
Göteborg befinner sig i en spännande brytningstid just nu. Staden växer och förtätas snabbt. Byggtakten är den högsta på fyrtio år. Nya stadskvarter skjuter upp bredvid de gamla och helt nya stadsdelar tar form. De närmaste åren kommer vi att bygga ännu mer. Med denna snabba och kraftiga volymökning är det oerhört viktigt att samtidigt säkra att det vi bygger blir bra.<br />
<br />
Det gäller särskilt det viktigaste av allt: Barnen. Planerar vi staden utifrån ett barnperspektiv vet vi att vi hamnar rätt. En stad som är bra för barn är bra för alla. Och omvänt så är det som är bra för alla också bra för barn. Att ha nära till andra människor och verksamheter och ha gång- och cykelavstånd till det mesta är precis lika viktigt för barn som för oss vuxna. Ja, kanske ännu viktigare.<br />
<br />
Att vi bygger tätt är alltså inte problemet, tvärtom. Det finns täta stadsmiljöer i Majorna-Linné som är mer barnvänliga än många glesa bostadsområden. Problemet är när vi bygger stadsmiljöer där barnens funktioner inte är med. Där barnen inte får plats. Det handlar inte om täthet utan om hur vi använder marken. Bygger vi ihop husen mot gatan kan vi få en stor sammanhängande friyta på innergården där barnen kan leka. Sprider vi istället ut husen över tomten får bostäderna bättre utsikt och kan kanske säljas lite dyrare men friytan blir uppsplittrad och svår att använda.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUH2uoXApAItyQfobyjQf8lJEltPuD9OpW6e4dHILdHoW9ZSGMAM1fCGFuB-I0sOjO47fVa929uVWJ6PCIFCAKmYn6j2fL3FTrWnwR4p1Fhljj7V4Now7R3iVeWdgvIc2_0JVmg2LLP3o7/s1600/Kostern.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUH2uoXApAItyQfobyjQf8lJEltPuD9OpW6e4dHILdHoW9ZSGMAM1fCGFuB-I0sOjO47fVa929uVWJ6PCIFCAKmYn6j2fL3FTrWnwR4p1Fhljj7V4Now7R3iVeWdgvIc2_0JVmg2LLP3o7/s500/Kostern.jpg" /></a><br />
<br />
<i>Kvarteret Kostern i slutet av Andra Långgatan visar hur man inte ska göra.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiglNrzQQ22WAylFCE5fJBwsce9CLoUMZ6IWaVjAN0z2MVh1xU4a5qO1Il8kRI3X3Q5V5SvfSAoRuJV6HoOzgbmxgxL3gMyi6WIAXPCliYmQQWdQ6hMbBb3HR8LqAZO5H8WbSQfqePzbUrS/s1600/Kostern1.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiglNrzQQ22WAylFCE5fJBwsce9CLoUMZ6IWaVjAN0z2MVh1xU4a5qO1Il8kRI3X3Q5V5SvfSAoRuJV6HoOzgbmxgxL3gMyi6WIAXPCliYmQQWdQ6hMbBb3HR8LqAZO5H8WbSQfqePzbUrS/s500/Kostern1.jpg" /></a><br />
<br />
Fyra lameller och fyra trånga schackt mellan ca 200-700kvm.<br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAC7Aw1kSEAxINxicjiB0Rw1PhsmawvM7Iug3rWR5vl9Fdu19C_r1Le_tVhwECwpdaMuIypRLmn56fdSeW1SpfZ1_jrdtTixLNSc-pEgRXdqhCjSNUBFqNoWP-XYo_3z-7D0C-Y2TPtECe/s1600/Kostern2.png" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiAC7Aw1kSEAxINxicjiB0Rw1PhsmawvM7Iug3rWR5vl9Fdu19C_r1Le_tVhwECwpdaMuIypRLmn56fdSeW1SpfZ1_jrdtTixLNSc-pEgRXdqhCjSNUBFqNoWP-XYo_3z-7D0C-Y2TPtECe/s500/Kostern2.png" /></a><br />
<br />
...istället för ett riktigt kvarter och en stor innergård på ca 1700kvm.</i><br />
<br />
Ett annat problem är att innergårdar som skulle kunna vara utmärkta lekytor delas upp och spärras av efter fastighetsgränserna. Istället för en stor sammanhängande friyta får vi flera små gårdar och grannbarnen får svårt att leka med varandra. Även utformningen är viktig. En öppen gräsmatta med något enstaka klätterträd som i många gamla landshövdingekvarter ger mer lekmöjligheter än de överplanerade och hårdgjorda friytor som är vanliga idag.<br />
<br />
Vi måste också bli bättre på att ge utrymme för barnens ”arbetsplatser”. Det behövs fler lokaler för skolor och förskolor. Den långsiktiga lösningen är naturligtvis att se till att lokalerna finns där från början. Det måste in flexibel lokalyta i bottenvåningarna på nya hus och flexibla byggnader för kommunal service i nya stadskvarter. Det vi bygger idag ska stå i mer än hundra år och klara stora socioekonomiska och demografiska förändringar. Då behövs en flexibel lokalstruktur som över tid smidigt kan anpassas till skiftande behov. Så kan Göteborg bli en ännu bättre stad för framtida generationer. Vi ärver ju inte staden av våra föräldrar, vi lånar den av våra barn. <br />
<br />
<br />
johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-35722023569064430432016-06-25T14:23:00.000+01:002016-08-31T20:26:34.239+01:00Asylmottagandet och moralen<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7TNwvpizhbGDskQFeYq-exRueK2R6CMQfWQJO1hGoeWiN6ndu-Wf5Kea8ko54HQLU49Vy2JFgUz8LCpkpqdchhV41BoSa5kxoS455S4S6dNL6-j39XOH2trccN2OWfJQ-uE2UsERr8VKP/s1600/rightwrong.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi7TNwvpizhbGDskQFeYq-exRueK2R6CMQfWQJO1hGoeWiN6ndu-Wf5Kea8ko54HQLU49Vy2JFgUz8LCpkpqdchhV41BoSa5kxoS455S4S6dNL6-j39XOH2trccN2OWfJQ-uE2UsERr8VKP/s500/rightwrong.jpg" /></a><br />
<br />
Riksdagen <a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&debatt=460">röstade nyligen</a> för regeringens förslag att införa omfattande inskränkningar i asylmottagandet. Bland annat blir temporära uppehållstillstånd huvudregel istället för permanenta, anhöriginvandringen snävas in och försörjningskravet skärps. Det uttalade syftet är att få färre att söka asyl i Sverige. Detta har rört upp starka känslor. Många inom vänstern har riktat mycket skarp kritik mot förslagen och även mot enskilda ledamöter i regering och riksdag och mot partimedlemmar som inte tar avstånd från regerings politik. Det finns många dimensioner i frågan, vissa ifrågasätter legaliteten i åtgärderna. Andra ifrågasätter funktionaliteten, d.v.s. om åtgärderna verkligen uppnår det de är avsedda att göra. Men det mest intressanta och mest framträdande är nog den rent moraliska kritiken. Många verkar mena att åtgärderna är moraliskt förkastliga och att de som försvarar dem följaktligen begår ett allvarligt moraliskt fel. En sådan moralfilosofisk tes kan man naturligtvis ha. Frågan är hur man argumenterar för den.<br />
<br />
Pliktetiskt är det rimligt att utgå från att man har en plikt att hjälpa den som flyr för sitt liv. Om någon knackar på din dörr och söker skydd från en akut nödsituation är det rimligt att utgå från att du har en moralisk plikt att släppa in dem och ge dem skydd. När det akuta hotet upphört, upphör rimligen också din skyddsplikt. När det gäller de praktiska detaljerna, som vilken levnadsstandard du har skyldighet att erbjuda under tiden och om du även har skyldighet att ta hand om deras familjemedlemmar - oavsett hur deras respektive skyddsbehov ser ut - så är det svårare att ge entydiga besked. Rimligen bör man erbjuda uppehållsvillkor som är skäliga utifrån den ekonomiska kapacitet man besitter. En rik värd har rimligen skyldighet att erbjuda bättre uppehållsvillkor än en fattig värd. Men det medför också att om ännu fler söker skydd hos dig och dina åtaganden därför blir större, så bör också uppehållsvillkoren kunna anpassas efter detta. Ur det perspektivet är det inte anmärkningsvärt att en dramatisk ökning av antalet skyddssökande leder till dramatiska förändringar av uppehållsvillkoren för dessa skyddssökande. De förändringar som regeringen genomfört kan därför knappast anses vara uppenbart i strid med pliktetiska principer.<br />
<br />
Betraktar vi frågan konsekvensetiskt istället blir bilden annorlunda. En vanlig konsekvensetisk utgångspunkt är hedonistisk utilitarism, dvs tanken att en handlings moraliska status avgörs av hur den påverkar det sammanlagda välbefinnandet. Den rimliga hållningen utifrån detta perspektiv är förmodligen att ta emot så många skyddsbehövande som möjligt och erbjuda så goda uppehållsvillkor som möjligt upp till den brytpunkt där konsekvenserna av detta leder till ett lägre sammanlagt välbefinnande. Ur detta perspektiv framstår det onekligen som att regeringens åtgärder var moraliskt felaktiga. Det är nämligen uppenbart att den brytpunkten ännu inte har uppnåtts. <br />
<br />
Frågan är dock hur långt bort denna brytpunkt ligger. Rent resursmässigt ligger den med all säkerhet långt bort. Men man måste också väga in att hela befolkningen inte är övertygade hedonistiska utilitarister. Den opinionsmässiga brytpunkten ligger troligen mycket närmare än den rent resursmässiga. Långt innan man hade nått den rent resursmässiga brytpunkten så hade man nått den opinionsmässiga brytpunkten, vilket förmodligen radikalt hade försämrat uppehållsvillkoren och reducerat antalet skyddssökande som fått hjälp under långt tid framöver. Det hade också påverkat den politiska situationen i landet genomgripande, vilket troligen hade haft stor inverkan på det framtida allmänna välbefinnandet. Det är alltså inte alls säkert att regeringens åtgärder var moraliskt felaktiga ur ett utilitaristiskt perspektiv.<br />
<br />
I de här exemplen har vi utgått från att någon knackar på din dörr eller söker asyl vid vår gräns. Men dagens globaliserade informationsssamhälle har gjort gränserna suddigare. Fler skyddsökande har fått möjlighet att ta sig fram till vårt land och vi har idag mer kunskap om alla de skyddsbehövande som finns men som inte lyckats ta sig hit. Det är alltså inte bara så att fler skyddssökande kan ta sig fram till vår dörr och knacka på den. Vi kan inte heller längre gömma oss bakom påstådd okunskap om alla skyddsbehövande som finns runt om på vår jord. Det är lätt att vara generös när den som skulle behöva skydd inte släpps förbi portvakten eller inte ens kommer fram till portvakten. <br />
<br />
Att du har ett moraliskt ansvar att hjälpa någon i livsfara som kommer och knackar på din dörr är alltså en sak. Men hur ser ditt moraliska ansvar ut för alla jorden runt som är i fara och som du skulle kunna hjälpa? Kan du nöja dig med att bara hjälpa den som råkar ha turen att ta sig ända fram till din dörr? Rimligen minskar inte det moraliska ansvaret med det geografiska avståndet. Men om du nu har ett moraliskt ansvar att hjälpa alla nödställda över hela jorden, hur ska det gå till rent praktiskt? Det finns många olika sätt att göra detta. <br />
<br />
Det mest uppenbara är att bli hjälparbetare och ägna sitt liv åt att direkt hjälpa nödställda runt om i världen. Det kan av naturliga orsaker inte alla göra och det kommer att vara en oerhört liten del av alla jordens nödställda som du kan hjälpa på det sättet. Det är inte heller nödvändigtvis det mest effektiva sättet att hjälpa så många som möjligt så mycket som möjligt. Många gör mer nytta genom att arbeta med annat och skänka pengar eller betala skatt, vilket sedan via välfärdssystemen når skyddsökande och via bland annat bistånd når nödställda runt om i världen. Man kan engagera sig politiskt och se till att långsiktigt bygga de institutionella ramverken för fredliga, demokratiska välfärdssamhällen, både i sitt eget närområde och runt jorden. Det finns mycket man kan göra som mer eller mindre direkt hjälper nödställda och skapar en bättre värld för framtida generationer. Och ibland kommer dessa olika sätt att hamna i konflikt med varandra och olika personer kommer att förespråka olika alternativ. Inte för att den ene är god och den andre är ond utan för att man gör olika analyser av vilken väg till målet som är klokast.<br />
<br />
Kanske fattade regeringen fel beslut. Kanske var det rätt. Av naturliga skäl går det aldrig att veta säkert. Men vi bör inte utgå från att de gjorde det av fel anledningar. Låt oss därför diskutera legaliteten och funktionaliteten hos åtgärderna och låt oss gärna även ha en moralfilosofisk debatt om det. Men låt oss också ha respekt för varandra och för komplexiteten i frågan.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-11177917670262396152016-06-01T19:37:00.001+01:002016-08-31T20:27:01.619+01:00Vi har inte råd att fastna i 1900-talstänkandeReplik på <a href="https://www.gp.se/nyheter/debatt/vi-har-inte-råd-att-fastna-i-ett-1900-talstänkande-1.2125641">GP Debatt</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCCV9Z9yUYo3Y_QyR9p_SUqoQaZX1J6QR93prSL-NnZqV4v84qoIIpANLjdOmq1vOiAqvt4kN9O56A2IXHh40tg8lYJOvmEvc8PAWvsamF1P6WAPeV4kYXnKKeD8Zf8J2embvt3lYX23PF/s1600/Liten-komplement.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiCCV9Z9yUYo3Y_QyR9p_SUqoQaZX1J6QR93prSL-NnZqV4v84qoIIpANLjdOmq1vOiAqvt4kN9O56A2IXHh40tg8lYJOvmEvc8PAWvsamF1P6WAPeV4kYXnKKeD8Zf8J2embvt3lYX23PF/s500/Liten-komplement.jpg" /></a><br />
<br />
Hur förbättrar vi näringslivsklimatet? Hur skapar vi hållbara förutsättningar för företag och fordonsindustri? Hur bygger vi jämlika, attraktiva och dynamiska stadsmiljöer? Det är avgörande framtidsfrågor för Göteborg som förtjänar att diskuteras seriöst och sakligt. Tyvärr verkar Vägvalet vara mer intresserade av pajkastning, personangrepp och medvetna missförstånd än konstruktiv debatt.<br />
<br />
Vi kan och ska ha olika åsikter om hur staden ska utvecklas. Men vissa saker borde vi alla kunna vara överens om. Vi har ett mycket starkt näringsliv i Göteborg. Det ska vi ta vara på. De som vill starta och driva företag här i Göteborg ska självklart känna att vi politiker lyssnar på dem och sätter oss in i deras situation. Det är ju med hjälp av alla dessa engagerade och drivna entreprenörer som staden växer och utvecklas. Vi vinner alla på ett bra företagsklimat.<br />
<br />
Olika partier har naturligtvis olika syn på stads- och trafikplanering. Det är skillnader som borde kunna diskuteras öppet, sakligt och respektfullt, utan att sätta etiketter på varandra. Den typen av polemiskt språkbruk leder inte framåt. I dag vet vi att den nya, täta och gröna stad som vi planerar för kommer att behöva byggas annorlunda än den gamla, glesa staden. Att inte förhålla sig till det är ansvarslöst.<br />
<br />
Vi rödgröna är övertygade om att bilen kommer att ha en viktig plats även i den framtida stadsmiljön, men vi är också övertygade om att såväl bilar som bussar och lastbilar kommer att behöva vävas in i de innovativa mobilitetssystem som nu utvecklas i snabb takt. Här är de båda Volvo-bolagen med och leder utvecklingen. För att kunna skapa fungerande framtidslösningar har vi inte råd att fastna i 1900-talstänkande. Låt oss börja diskussionen där och lämna skyttegravarna.<br />
<br />
Ulf Kamne (MP)<br />
ordförande byggnadsnämnden<br />
<br />
Johannes Hulter (S)<br />
vice ordförande byggnadsnämnden<br />
<br />
Johan Zandin (V)<br />
ledamot byggnadsnämndenjohanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-4411561591354486652016-06-01T19:32:00.001+01:002016-08-31T20:27:13.891+01:00Grundlösa anklagelser från M om "bilfientlighet"Replik på <a href="https://www.gp.se/nyheter/debatt/grundlösa-anklagelser-från-m-om-bilfientlighet-1.1760486">GP Debatt</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwU_9X-IAKDm-n2zSSD5kxXmbmj_Bd2ViBPa_NLfG3GpkTRtSBpUnSSX7i6OMZ8Bnpq0rnGXuznSC0ahpefb5_5ElULWQpqZ3au0ewOlBZIEnQWjKr4ffjc0GscHy-e93gH4HiNjMPTk9r/s1600/volvo-2.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwU_9X-IAKDm-n2zSSD5kxXmbmj_Bd2ViBPa_NLfG3GpkTRtSBpUnSSX7i6OMZ8Bnpq0rnGXuznSC0ahpefb5_5ElULWQpqZ3au0ewOlBZIEnQWjKr4ffjc0GscHy-e93gH4HiNjMPTk9r/s500/volvo-2.jpg" /></a><br />
<br />
Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) har gjort det till en dålig vana att slänga ur sig grundlösa anklagelser om ”bilfientlighet”. Nu senast om Volvos satsning i Lundby. Det är tråkigt men nödvändigt att bemöta. Vi rödgröna i Byggnadsnämnden tycker det är fantastiskt bra att Volvo vill utveckla ett campus i Lundby och vi kommer naturligtvis att se till att det går så snabbt och smidigt som möjligt. <br />
<br />
Det är också mycket positivt att Volvo själva vill ha mer av blandstad i området. Förutsatt att det passar ihop med Volvos verksamheter så tror vi att bostäder skulle bli ett bra tillskott. På många campus, som till exempel Chalmers, finns bostäder för studenter och forskare vilket bidrar till att skapa en mer levande och blandad stadsmiljö. Det är viktigt att inte på förhand utesluta den möjligheten när man nu inleder planeringen. Men självklart är Volvo med och avgör om det ska byggas bostäder eller inte på sitt område.<br />
<br />
Josefsson och Magnusson verkar mer intresserade av skapa yvig polemik än att skapa bra villkor för fordonsindustrin. Vi rödgröna är övertygade om att bilen har en viktig plats i framtidens städer. Bilindustrin är en framtidsindustri, men som alla industrier måste den utvecklas och förändras för att överleva. Ständig innovation och teknikförädling är en nödvändighet. Det är det höga kunskapsinnehållet som gjort att vår fordonsindustri klarat sig så bra i konkurrensen.<br />
<br />
Vi vet att framtidens eldrivna och självstyrande bilar kommer att förändra hur bilen används i våra städer. Just därför ska vi inte bygga oss fast i stela 1900-talsystem, utan konsekvent blicka framåt. Det är inte att vara ”bilfientliga”, tvärtom. Det är att bejaka de moderna, hållbara och kunskapsintensiva mobilitetslösningar som företag som Volvo – både på bil- och lastbilssidan – går i täten för.<br />
<br />
Ulf Kamne (MP)<br />
ordförande byggnadsnämnden<br />
<br />
Johannes Hulter (S)<br />
vice ordförande byggnadsnämnden<br />
<br />
Johan Zandin (V)<br />
ledamot byggnadsnämndenjohanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-198106305462392852016-05-14T01:19:00.001+01:002016-05-14T01:19:37.602+01:00Som man mäter blir segregationen<a href="http://nytid.se/default.aspx?page=3&ledarenytid=385">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPU97pSTEybFfLF6boqIm9QCbuWvDbzyMsYQGiT02roqv08nV3JHdxr6dIBPYKBKM3Xm5SxtbRtuWYjtJHDbE6Mg6In0yuwlPyh-JYSVBta8oMjiZWb6FnM0Wt6PkKQsuXwY-cNsaBibYc/s1600/segregation.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjPU97pSTEybFfLF6boqIm9QCbuWvDbzyMsYQGiT02roqv08nV3JHdxr6dIBPYKBKM3Xm5SxtbRtuWYjtJHDbE6Mg6In0yuwlPyh-JYSVBta8oMjiZWb6FnM0Wt6PkKQsuXwY-cNsaBibYc/s500/segregation.jpg" /></a><br />
<br />
Många har starka åsikter om segregation. Det är en oerhört viktig och livligt debatterad samhällsfråga som är omgärdad av många myter och missförstånd. Vi lägger ofta in olika betydelser i begreppet ”segregation”. Det gör det svårt att veta vad man egentligen pratar om.<br />
<br />
Det finns många olika variabler, som födelseland, inkomst, boende, arbete och utbildning och de kan mätas på många olika sätt och på många olika skalor, i och mellan stadsdelar, kommuner och regioner. Beroende på hur man mäter så får man också olika resultat.<br />
<br />
En stadsdel med en homogen och välbeställd befolkning kan ha en låg grad av segregation på stadsdelsnivå men samtidigt vara själva orsaken till en hög segregation på kommunnivå. På samma sätt kan homogena och välbeställda kommuner ha en låg segregation på kommunnivå samtidigt som de är med och orsakar en hög regional segregation.<br />
<br />
Ett tydligt exempel på detta är Göteborgsregionen. Bostadsforskaren Roger Andersson vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet, visade det i sin rapport ”Fattiga och rika – segregationen ökar” från 2009. För att förstå segregationen måste vi alltså kunna se bortom administrativa gränser. Annars hade det snabbaste sättet att minska segregationen i Göteborg helt enkelt varit att bilda nya kommuner av de rikaste respektive fattigaste stadsdelarna. Det skulle på ett dramatiskt sätt minska segregationen på pappret, trots att inget hade förändrats i verkligheten.<br />
<br />
Urbanforskaren Sofia Wixe vid Högskolan i Jönköping presenterade nyligen ett integrationsindex som pedagogiskt lyfte fram komplexiteten i segregationsbegreppet. Där kan man se att Göteborg har en relativt hög boendesegregation, om än avsevärt mindre än en del andra svenska kommuner, som exempelvis Södertälje och Botkyrka.<br />
<br />
Samtidigt har Göteborg en relativt hög integration på arbetsmarknaden jämfört med andra svenska kommuner, mätt som andel personer födda utanför Europa som har ett arbete. Verkligheten är alltså inte så svartvit som de braskande rubrikerna eller arga debattartiklarna vill få en att tro utan, som vanligt, mer komplicerad och mångbottnad.<br />
<br />
Att segregation är ett komplext problem gör det naturligtvis inte mindre angeläget att ta tag i för en progressiv reformistisk rörelse. Men det ställer större krav. Socialdemokraterna kan inte unna sig att gå på intuition och magkänsla när det gäller problembeskrivningar och åtgärdsförslag. Partiets reformer måste bottna i en adekvat förståelse av de faktiska sakförhållandena. Det är bara då det går att skapa verklig och varaktig förändring.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-23595179926186231072016-05-14T01:17:00.003+01:002016-05-14T01:17:58.032+01:00Vårt samhälle bygger på tillit<a href="http://nytid.se/default.aspx?page=3&ledarenytid=380">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSsb705jk16gDbLsRjVBhT3AhR-Jfi4LMBsXzFd4-7iuhUSZ9ddje5tcAv8d93jDNhSUXHM6nG5QjLKCy70Ec98PjFOpq9CeQazmXBXzH58aV0iE6EqIUzKqcC0LBwtU1LF9GXBhj9HWBv/s1600/tillit-hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhSsb705jk16gDbLsRjVBhT3AhR-Jfi4LMBsXzFd4-7iuhUSZ9ddje5tcAv8d93jDNhSUXHM6nG5QjLKCy70Ec98PjFOpq9CeQazmXBXzH58aV0iE6EqIUzKqcC0LBwtU1LF9GXBhj9HWBv/s500/tillit-hemsida.jpg" /></a><br />
<br />
Vi lever i ett högt utvecklat och mycket komplext samhälle. Vi kan sällan, som i äldre och enklare samhällen, själva överblicka och förstå de strukturer och kretslopp som binder oss samman.<br />
<br />
När vi spolar i toaletten så slutar vanligtvis vår direkta inblandning i just den frågan. Vi vet att det händer en massa spännande saker efter att vi spolat men de flesta av oss har ingen djupare kunskap om vad och vi behöver inte heller bekymra oss om det. Och andra behöver inte bry sig om vad vi sysslar med.<br />
<br />
Det finns stora fördelar med det. Arbetsdelningens logik möjliggör en otrolig effektivitet och en enorm teknologisk utveckling och kulturell mångfald. Vi behöver inte vara våra egna sophämtare, bönder, skådespelare, bibliotekarier, rörläggare eller kirurger. Genom att hjälpas åt blir vi starkare, klokare och friskare än om vi hade gjort allt själva, för oss själva.<br />
<br />
Men det finns också vissa problem med att leva i ett samhälle som är för komplext för att överblicka. En helt nödvändig förutsättning för att samhället ska fungera är tillit. Tillit är det band som håller samman allt. Vi måste kunna lita på att allt det där andra, som vi inte vet något om, fungerar som det ska.<br />
<br />
Vi måste kunna lita på varandra, fast vi inte alls känner varandra. Denna tillit byggs upp av många små händelser varje dag, enkla saker som en vänlig blick och ett hej i mataffären. Och varje gång någon tränger sig före i kön, och kommer undan med det, så naggas den i kanten.<br />
<br />
Men det är inte bara direkta personliga upplevelser som påverkar tilliten utan även andra människors berättelser. Får vi höra hjärtevärmande historier om civilkurage och solidaritet så stärks vår tillit. Får vi höra hemska historier om feghet och hänsynslöshet så bryts den ned.<br />
<br />
Tyvärr är den mänskliga psykologin sådan att vi är mer intresserade av det som gör oss rädda och uppjagade än det som gör oss lugna och trygga. Genom historien så har olyckskorpar och domedagsprofeter alltid haft lätt att få publik.<br />
<br />
I dag har våra kvällstidningar och andra medier på jakt efter klick på internet tagit över den rollen. Med teknikens hjälp så kan vi nu ha vår egen Krösa-Maja med oss var vi än är.<br />
<br />
Tyvärr verkar det ansvarsfulla redaktörskapet vara på väg bort ur dagens medielandskap. Vi som medborgare måste därför själva ta ett källkritiskt ansvar för vad vi läser och sprider.<br />
<br />
Arbetsdelningen har trots allt sina gränser. Medborgarskapets förpliktelser kan inte outsourcas.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-10499374553809334902016-05-14T01:15:00.002+01:002016-05-14T01:15:50.829+01:00Ansvaret för staden är vårt<a href="http://nytid.se/default.aspx?page=3&ledarenytid=372">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIKGsHX5gzab_BsCrsO_EW0kbM7o7R2xkg8qNeTVM5bnsFXn7IjdEkinjza5Sd6QTvXSwfulDgLleegTkDuuBQIwUP54PVn6U9ss7XZOYIfee2IRRKMGG2mtk496R1vKj-jLonAIUM43O8/s1600/olskro5-hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgIKGsHX5gzab_BsCrsO_EW0kbM7o7R2xkg8qNeTVM5bnsFXn7IjdEkinjza5Sd6QTvXSwfulDgLleegTkDuuBQIwUP54PVn6U9ss7XZOYIfee2IRRKMGG2mtk496R1vKj-jLonAIUM43O8/s500/olskro5-hemsida.jpg" /></a><br />
<br />
Göteborg är en mycket utspridd och gles stad. 70 procent av tätorten utgörs av grönområden. Det innebär stora avstånd, stora transportbehov, stora infrastruktursystem och stora kostnader i tid, pengar och miljö. Det är därför vi socialdemokrater sedan flera år tillbaka arbetar intensivt med att förtäta staden och utnyttja marken bättre.<br />
<br />
Genom att bo och leva närmare varandra så kan vi använda vår tid, våra pengar och vår miljö bättre och till större nytta. Förtätning är helt nödvändigt i en växande stad om vi ska bli mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Men det är lika viktigt att vi förtätar bra.<br />
<br />
Vi måste skapa fler och större värden än bara fler bostäder på samma yta. När vi bygger nya hus bredvid de gamla så måste vi göra det så att fördelarna överväger nackdelarna även för dem som redan bor där. Vi måste värna uppskattade och välanvända grönområden, skapa mer stadsmässiga miljöer och stråk, öka tryggheten och livskvaliteten. Det är lätt att säga. Men det är också lätt att göra. Om man gör rätt.<br />
<br />
En viktig del av detta är att använda våra knutpunkter och stråk bättre. Idag är många av dem renodlade trafikplatser eller trafikleder. Spårvagnshållplatser där många rör sig och som har stor potential för stadsliv ligger istället öde och upplevs av många som otrygga när mörkret lägger sig. Här har vi gott om plats att få in nya stadskvarter nära kollektivtrafik och med verksamheter och service i bottenvåningarna.<br />
<br />
Många torg och centrumbildningar har låg täthet och stora oanvända ytor som skulle behöva fler bostäder och verksamheter. Idag ligger också många stadsdelar som isolerade öar avskilda från varandra av trafikbarriärer och ödemark. De behöver bindas samman med sammanhängande stadskvarter.<br />
<br />
Den som är nyfiken på hur det kommer att se ut kan titta på planerna för Selma Lagerlöfs Torg och Litteraturgatan. Det är precis så vi ska göra med andra torg och trafikleder i staden. Det gäller också att skapa fler stråk och större förutsättningar för stadsliv även ute bostadsområdena. Fler grannar innebär fler ögon på gatan och bättre underlag för lokal service. I det nya programförslaget för Bergsjöns utveckling syns dessa tankar tydligt.<br />
<br />
Allt detta låter förstås bra. Men det innebär också stora förändringar av många människors närmiljö. Därför är det oerhört viktigt att vi socialdemokrater är närvarande ute i stadsdelarna och kan förklara vad förändringarna innebär och varför vi vill genomföra dem. Det är ett ansvar vi inte kan överlåta på tjänstemännen. Det måste vi som politisk rörelse själva ta.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-27872179262320319692015-12-15T06:51:00.001+01:002015-12-15T06:51:22.441+01:00Heden har plats för så mycket mera<a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2927991-heden-har-plats-for-sa-mycket-mera">Debattartikel om Heden i GP</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg87rngX0lqB1P1A4x_zdqW8XM9na92Y8kgYjovnFT2Y9CYpsbClpaN7PHGZtJwFAsqsPhqduBUVTjWU898OSGqkLyag2XgLhbCYQqCt-nTeB0tuEtPfconScCEvamGBuBQrZLsv5YJO3Mg/s500/heden.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg87rngX0lqB1P1A4x_zdqW8XM9na92Y8kgYjovnFT2Y9CYpsbClpaN7PHGZtJwFAsqsPhqduBUVTjWU898OSGqkLyag2XgLhbCYQqCt-nTeB0tuEtPfconScCEvamGBuBQrZLsv5YJO3Mg/s500/heden.jpg" /></a><br />
<br />
Heden har varit en omtvistad plats under många decennier. Det är en plats som de flesta göteborgare har någon sorts relation till. Därför är det naturligt att varje tanke på förändring av Heden också väcker starka känslor. Det är många som har åsikter om Heden och åsikterna skiljer sig åt väldigt mycket. Allt från att hela Heden ska vara obebyggd till att hela platsen ska fyllas med stadskvarter. Men en sak verkar nästan alla vara överens om och det är att det går att använda dessa 12 hektar mitt i centrala staden på ett mycket bättre sätt än vad som görs idag. Det är svårt att greppa hur stor yta det faktiskt handlar om. Heden är nästan lika stor som hela stadsdelen Haga och dubbelt så stor som Nordstan. En stor del av detta används idag för markparkering, provisorisk bebyggelse eller står helt enkelt tomt. Att göra något bättre av Heden är något som alla göteborgare skulle vinna på. Ett bättre och mer välbesökt Heden skulle stärka Göteborg både socialt och ekonomiskt. Den svåra frågan är hur man väger samman alla olika intressen och alla olika känslor som under årens lopp har knutits till denna plats.<br />
<br />
Från politiskt håll har vi en stark enighet om hur Heden bör utvecklas. Heden ska först och främst vara en plats för idrott, kultur och evenemang. De verksamheter som redan idag livar upp området, som Gothia Cup och korpfotbollen, ska även i fortsättningen vara en självklar del av Heden. Det finns dock gott om plats även för andra sporter och aktivitetstyper. Dagens Heden är oerhört underutnyttjad. En plats av denna storlek måste kunna användas av alla göteborgare. Genom att flytta ned parkeringen under mark så kan man bygga levande stadskvarter på en mindre del av Heden, utan att ta yta från idrott och rekreation. På det viset kan man komplettera dagens Heden med öppna bottenvåningar fulla med liv och rörelse och plats för affärer, caféer, idrottsbutiker, omklädningsrum, restauranger, föreningslokaler, konstgallerier, bibliotek, förskolor och mycket annat. Ovanpå bottenvåningarna får man in många arbetsplatser och bostäder som stärker området både socialt och ekonomiskt. <br />
<br />
Det förslag som Stadsbyggnadskontoret har lagt följer denna inriktning. Ytan för idrott behålls, ytan för rekreation och evenemang utökas avsevärt jämfört med idag och en mindre del av Heden kompletteras med levande stadskvarter fulla av verksamhet. Fler träd kommer också in. Det tycker vi är en bra avvägning mellan de många olika intressen och åsikter som göteborgarna har i frågan. Eftersom det finns en oro för hur förändringen av Heden påverkar idrottens förutsättningar så kommer vi att ge Stadsbyggnadskontoret ett tydligt budskap att fortsätta studera kvarterens placering och idrottsytans utformning i det fortsatta planarbetet. För oss är det en självklar utgångspunkt att Gothia Cup, korpfotbollen och övriga verksamheter inte ska påverkas negativt. <br />
<br />
Det är också viktigt att betona att det är en lång process kvar. Det kommer att finnas gott om tid att diskutera och debattera hur Heden ska förändras. Med det förslag till inriktning som Stadsbyggnadskontoret har lagt så finns det en konkret utgångspunkt för diskussionen och förhoppningsvis ger det möjlighet för ett öppet och inkluderande samtal. Vi lovar att vara lyhörda och öppna för tankar, synpunkter och idéer från alla göteborgare som engagerar sig i frågan. Denna väldigt speciella plats mitt i hjärtat av Göteborg ska vi utveckla och förändra tillsammans, för det allmänna bästa. Vi kan inte lova att alla kommer att bli nöjda men vi lovar att lyssna på alla, även de som inte hörs och syns i media. Heden tillhör alla göteborgare.<br />
<br />
Ulf Kamne (MP) Ordförande Byggnadsnämnden<br />
Johannes Hulter (S) Vice Ordförande Byggnadsnämnden<br />
Johan Zandin (V) Ledamot Byggnadsnämndenjohanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-53940869158732665982015-11-22T21:46:00.002+01:002015-11-22T21:46:46.811+01:00Behärskning i farans stund<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=2&ledare=363">Ledare i NyTid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUNAfTYtOBCdNxmwLxUNrgt-CqUYyNwsGpW5WkIKGir8EDlzlXNXh3MUfbGG9BZe1rSFd6FcjW_MYP1yDJtCYzGzYE-zXRSh_V6dBFuYPziTOtD1SB1HCG8mrDPmSt2pJ0QtY7wZvh9kAn/s500/parispolis-hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgUNAfTYtOBCdNxmwLxUNrgt-CqUYyNwsGpW5WkIKGir8EDlzlXNXh3MUfbGG9BZe1rSFd6FcjW_MYP1yDJtCYzGzYE-zXRSh_V6dBFuYPziTOtD1SB1HCG8mrDPmSt2pJ0QtY7wZvh9kAn/s500/parispolis-hemsida.jpg" /></a><br />
<br />
Det fruktansvärda terrordådet i Paris för en vecka sedan är inte det första våldsamma angreppet på det öppna demokratiska samhället och tyvärr, med all säkerhet, inte heller det sista. Terrorn som metod har en lång historia. Dess främsta syfte är inte att döda och skada. Mördandet och lemlästandet är bara medel. Målet är att tränga in i våra hjärtan och sprida skräck och rädsla. Den som är rädd kommer att vika undan eller gå till oöverlagt motangrepp. Den som är rädd tänker inte efter utan dras med i känslostormar och masshysteri. Den som är rädd gör misstag och blir sårbar. Det är det som är terrorns mål. <br />
<br />
Terrorn spelar på våra basala drifter. Den vet att vi har svårt att stå emot adrenalinpåslaget, att vi ofta förlorar dragkampen med våra instinkter. Som sociala varelser så påverkas vi också av hur omgivningen reagerar. Rädsla skapar rädsla. Det är lätt att dras med när andra börjar springa. Därför ska vi vara på vår vakt mot de som, mer eller mindre medvetet, underblåser skräcken, rädslan och hysterin. De gör oss förvirrade och svaga när vi behöver vara klartänkta och starka. Aldrig är saklighet, eftertänksamhet och noggrann källkritik viktigare än när vi står inför ett allvarligt hot. <br />
<br />
I vår digitaliserade värld sprids ord och bilder snabbt mellan människor. Det är på många sätt fantastiskt och har gett oss enorma möjligheter att fördjupa vår kunskap om världen och att skapa nya kontakter med varandra. Men det har samtidigt också förstärkt alla de negativa sidorna av vår samexistens. Hatet och rädslan har fått en infrastruktur där de kan aggregeras och nå ut på ett helt nytt sätt. Det har också blivit svårare att skilja sant från falskt. Nätet svämmar över av felaktigheter, konspirationsteorier och rena lögner. Redaktioner som pressas av högt tempo, personalbrist och hårda kommersiella villkor slarvar allt oftare med källkritiken. Påhittade ”sanningar” blir snabbt virala och kan få en enorm spridning. <br />
<br />
Ett aktuellt exempel är påståendet att Göteborg skulle vara den europeiska stad som har flest IS-krigare per capita, vilket är helt taget ur luften, men ändå spreds i bl.a. GP, SVT och Aftonbladet och sedan kunde användas av rasistsajter som Avpixlat. Ska vi kunna värna vår demokrati och dess principer så måste vi kunna behärska oss. Vi behöver vara engagerade utan att bli hysteriska, kritiskt tänkande utan att bli paranoida. Vi har alla ett ansvar att behärska våra instinkter och verka för det demokratiska samhällets långsiktiga fortbestånd. Det är vår plikt som medborgare i en demokratisk och civiliserad stat.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-60274018388879314292015-10-11T21:00:00.002+01:002015-10-11T21:01:00.341+01:00Tunn kritik från nöjd silvermedaljör<a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2858075-tunn-kritik-fran-nojd-silvermedaljor">Slutreplik i GP</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiD4k_3tK7FBG7x6_NaNYo_tzEZv_mOZjBQjZC51JDiCxITNCfVvH8GGJQXZXX4JIgo5tu5VZw-tmvCu6t0_dvtSqBIt24BeNsbnks6zOOX7Z5b9ZokDivn0eIWBfP_Mg3vWeR7GvBA6R6Z/s500/4166416950.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiD4k_3tK7FBG7x6_NaNYo_tzEZv_mOZjBQjZC51JDiCxITNCfVvH8GGJQXZXX4JIgo5tu5VZw-tmvCu6t0_dvtSqBIt24BeNsbnks6zOOX7Z5b9ZokDivn0eIWBfP_Mg3vWeR7GvBA6R6Z/s500/4166416950.jpg" /></a><br />
<br />
Vi rödgröna i Byggnadsnämnden skrev <a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2847266-nu-okar-vi-byggtakten-for-bostader-i-goteborg">nyligen en debattartikel</a> om hur vi vill bygga framtidens Göteborg och att vi höjer målen för bostadsbyggandet. Detta har inspirerat oppositionen i nämnden att skriva en ovanligt lång replik. Trots sitt imponerande omfång är den ytterst tunn vad gäller innehåll. Skalar man bort den yviga retoriken så är det i grunden tre åtgärder som borgarna föreslår för att lösa bostadsbristen. För det första vill de minska den demokratiska styrningen av byggandet genom att lämna över makten till byggföretagen själva. Det är en dålig idé. Däremot kan kommunen utveckla sitt samarbete med exploatörerna, vilket är precis vad vi nu gör i Jubileumssatsningen. För det andra vill de flytta planeringsresurser från flerbostadshus till enbostadshus. Det är också en dålig idé. Vi ska naturligtvis se till att det byggs fler småhus, särskilt i områden där det saknas. Men det får inte gå ut över produktionen av flerbostadshus, som ju ger det stora tillskottet av bostäder. För det tredje vill de bygga om fler vindar till bostäder. Det är en bra idé. Det är därför vi redan sett till att förvaltningen arbetar med detta. <br />
<br />
Ja, det var det hela. Som vision för Göteborgs framtida stadsbyggande är det knappast särskilt engagerande, men som illustration över borgerlig idélöshet är det förstås mycket träffande. Så hur går denna handfallenhet ihop med retoriken om att de vill bygga mycket mer? Svaret är enkelt. Det gör det inte. Det syns tydligt om man granskar deras mål- och inriktningsdokument. Där står det nämligen svart på vitt att deras mål för bostadsbyggandet 2016 bara är 4 500 bostäder, det vill säga 500 bostäder färre än vad vi rödgröna har beslutat. Mot den bakgrunden verkar det som om GP:s ledarsida hade helt rätt när de nyligen beskrev Göteborgs borgerlighet med epitetet ”nöjd silvermedaljör”.<br />
<br />
Ulf Kamne (MP)<br />
ordförande Byggnadsnämnden<br />
<br />
Johannes Hulter (S)<br />
vice ordförande Byggnadsnämnden<br />
<br />
Johan Zandin (V)<br />
ledamot Byggnadsnämndenjohanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-53632240730897121892015-10-07T21:25:00.002+01:002015-10-07T21:28:39.329+01:00Varför provocerar Linnéstaden?<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&ledarenytid=356">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRDT__Lk_1sbIhKJlR3s9nITp72jPZBW6GpJnF5jqEd2ysY5M_wIViCM8KvicDY0KUfLLVBafbktDwPZItepI1BsToScrM2iXdeWHCTuJiY7wz9chpaBoxX1ZXqN0OTkPVIGfhnNrXxdht/s500/jf-linnestaden2-hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiRDT__Lk_1sbIhKJlR3s9nITp72jPZBW6GpJnF5jqEd2ysY5M_wIViCM8KvicDY0KUfLLVBafbktDwPZItepI1BsToScrM2iXdeWHCTuJiY7wz9chpaBoxX1ZXqN0OTkPVIGfhnNrXxdht/s500/jf-linnestaden2-hemsida.jpg" /></a><br />
<br />
På söndag kommer jag att leda en stadsvandring arrangerad av ABF i kvarteren runt Linnégatan. Jag har lett stadsvandringar på andra ställen i staden också men Linnéstaden ligger mig särskilt varmt om hjärtat, inte minst för att jag själv bor där. <br />
<br />
Stadsdelens korta men händelserika historia är tätt sammanvävd med Göteborgs utveckling från befäst handelsplats till expansiv industristad, över rekordår och krisår och vidare till dagens snabbt växande kunskapsstad. Här finns många historiska paralleller att dra till de utmaningar som vi möter idag med en växande bostadsbrist, segregation och ojämlikhet.<br />
<br />
Linnéstaden väcker många känslor och många fördomar. En del forskare på vänsterkanten har något nedlåtande kallat stadsdelen för ”Göteborgs Chardonnaydistrikt” för sina många restauranger och förmodat välsituerade befolkning. Men det cappuccinodoftande rentierliv som mäklarannonserna försöker frammana med sina motljusbilder ligger ofta långt ifrån den alldagliga verkligheten. Här finns ett omfattande och småskaligt näringsliv som inte bara är restauranger och caféer. Många småföretag, särskilt inom konst och kultur, har sin verksamhet här. <br />
<br />
Befolkningen är också mer blandad än vad den stereotypa bilden av stadsdelen ger sken av. Andelen låginkomsttagare i Olivedal är lägre än i kommunen som helhet men ligger ändå över 20 procent. En orsak är förmodligen den stora variationen i bostadsbeståndet och att andelen hyresrätter trots många ombildningar under senare år fortfarande ligger över 40 procent. Jämför man med detta med småhusområdena längs kusten är skillnaderna dramatiska.<br />
<br />
Så varför provocerar Linnéstaden, trots att det är betydligt mer blandat här än i många andra stadsdelar? Delvis beror det nog på att fler människor än vi som bor här har en relation till området. Det är många som tagit en fika på Järntorget, en öl på Andra Lång eller gått på bio eller teater här. Det är också en öppen stadsdel. Allt syns. Här delar fattiga och rika på trottoarerna, samhällets segregering och ojämlikhet blir mycket påtaglig. Många andra stadsdelar faller utanför radarn för dem som inte bor där. <br />
<br />
Men det finns också fördelar med att vara välbekant. Trots att det begås många brott här och trots att det ofta cirklar polishelikoptrar i luften så får vi ingen stämpel på oss som ”våldsutsatt stadsdel”, vilket många, betydligt lugnare förorter råkat ut för. Därför är det bra att ge sig ut och lära känna sin stad. Kunskap är den bästa medicinen mot rädsla och fördomar.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-85187590485482380522015-10-07T21:23:00.000+01:002015-10-07T21:28:31.117+01:00Nu ökar vi byggtakten för bostäder i Göteborg<a href="http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2847266-nu-okar-vi-byggtakten-for-bostader-i-goteborg">Debattartikel i GP</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-dKEoOOmkQrYdXXSKJCxS2JhRNPk3G11yQPCYizsdJn9BrVvFwDWj15T155MXGyZue7ecDKEGaTLUAsl4u-DNN5iHiBlO5uv_sW9JH30pBtsYxOT7Gf1v_VkbTankIWPTyZGgeWh1aO6k/s500/2623583456.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi-dKEoOOmkQrYdXXSKJCxS2JhRNPk3G11yQPCYizsdJn9BrVvFwDWj15T155MXGyZue7ecDKEGaTLUAsl4u-DNN5iHiBlO5uv_sW9JH30pBtsYxOT7Gf1v_VkbTankIWPTyZGgeWh1aO6k/s500/2623583456.jpg" /></a><br />
<br />
I dag tar vi rödgröna i Byggnadsnämnden beslut om att möjliggöra en ännu högre byggtakt i Göteborg. Vi höjer målet för Stadsbyggnadskontoret till minst 5 000 bostäder per år i antagna detaljplaner från och med 2016. Utöver det tillkommer särskilda insatser som Jubileumssatsningen, som kommer ge minst 7 000 färdiga bostäder fram till 2021.<br />
Det höjda målet möjliggörs tack vare kontinuerligt förbättringsarbete på Stadsbyggnadskontoret och bättre samarbete i staden. Vi fortsätter också omprioriteringen mot högre täthet och stadsmässighet i planerna.<br />
<br />
Göteborg är en stad med stora utmaningar. Vi har en omfattande segregation och en växande ojämlikhet som vi måste bekämpa. Här spelar stadsbyggandet en avgörande roll. Hur vi bygger staden påverkar mycket konkret hur jämlikt och hållbart samhället blir. Göteborg har även många styrkor. Här finns ett brett utbud av arbete, utbildning, nöjen, handel, idrott, natur och kultur som lockar människor från hela jorden. Här finns stora värden att ta tillvara men också enorma möjligheter att förverkliga.<br />
<br />
Stora centrala industriområden som vi nu bygger om till täta och blandade stadsdelar, där tiotusentals gamla och nya göteborgare kommer att bo, arbeta och roa sig om några år. Staden växer också utåt genom att gamla, glesa stadsdelar förtätas och får plats för nya människor och verksamheter. Samtidigt värnar och utvecklar vi stadens natur- och grönområden. Nya stadsmässiga stråk växer fram som binder samman tidigare åtskilda delar av staden. Barriärer omvandlas till länkar. En ny stad växer fram i och bredvid den gamla.<br />
<br />
Just nu är Göteborg inne i en intensiv period av byggande. Vi bygger fler bostäder än på 40 år och flera stora infrastrukturprojekt håller på att genomföras. Det finns en enorm kraft i dagens stadsutveckling och det är förståeligt att man kan känna oro över hur det ska bli. Minnet av 1960-talets storskaliga och ofta brutala stadsomvandlingar är fortfarande levande för många. Därför är det viktigt att betona att dagens stadsbyggande har en helt annan inriktning än gårdagens.<br />
<br />
I dag har vi ett omfattande dialogarbete och bjuder aktivt in invånarna att vara delaktiga i stadsplaneringen. Vi prioriterar fotgängare, cyklister och kollektivtrafik i stället för att låta bilarna bestämma. Vi blandar bostäder handel, service och andra verksamheter i stället för att hålla dem åtskilda. Vi bygger en tät, grön och sammanhängande storstad, i stället för en gles, grå och bilberoende matta av isolerade bostadsområden. Vi upprepar inte gårdagens misstag. Vi reparerar dem.<br />
<br />
Den nya inriktningen för stadsbyggandet som vi rödgröna driver vilar på en gedigen grund av forskning och beprövad erfarenhet av vad som gör stadsmiljöer socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara. Stadens förvaltningar har gjort ett imponerande arbete med att samla och konkretisera denna kunskap i de tre strategiska dokument som kommer att vägleda stadens utveckling framöver: Utbyggnadsplaneringen, Trafikstrategin och Grönstrategin.<br />
<br />
De tre strategiska dokumenten hänger nära samman. En tätare och grönare stad kräver mer effektiva och smartare trafiklösningar och vice versa. Ska fler göteborgare få plats närmare varandra så kan vi inte tvinga in lika mycket parkering som tidigare och en större andel behöver gå, cykla eller åka kollektivt. Det är egentligen ganska självklart. Det går inte att bygga morgondagens stad med gårdagens trafiklösningar. Ska framtidens stad bli mer jämlik och hållbar än dagens så måste också vi bygga den annorlunda. För oss rödgröna är detta självklart.<br />
<br />
Vi vill förändra verkligheten och inte bara passivt anpassa oss till den. Därför har vi också medvetet valt att frångå den gamla prognosstyrda planeringen, där man planerade utifrån att dagens tendenser bara skulle fortsätta och förstärkas. I stället utgår vi från viljestyrd planering, där man aktivt styr mot de mål man har för utvecklingen. Vi vill ha en jämlik och hållbar stad. Därför kommer vi också att aktivt planera för en jämlik och hållbar stad. Vi tar ansvar för framtiden.<br />
<br />
Ulf Kamne (MP)<br />
Ordförande, Byggnadsnämnden<br />
<br />
Johannes Hulter (S)<br />
Vice ordförande, Byggnadsnämnden<br />
<br />
Johan Zandin (V)<br />
Ledamot, Byggnadsnämndenjohanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-69487642093736738592015-10-07T21:19:00.000+01:002015-10-07T21:28:23.103+01:00Gör upp med museal ångest<a href="http://www.nytid.se/default.aspx?page=3&site=nytid&ledarenytid=341">Ledare i Ny Tid</a><br />
<br />
<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQNQoQJD2jtIR_4u9w_nGP7B2iglhu0vs6xH4_QvzMCd7T6SOTj9gdYM4VbXoVZpNtzCAjmJ_hnrXcF3-MpuaWttRCodyi3ppcA1R1jSLb6121HpxOZNs90msq2bSHtvfx3odQSkwizypo/s500/stena-hemsida.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQNQoQJD2jtIR_4u9w_nGP7B2iglhu0vs6xH4_QvzMCd7T6SOTj9gdYM4VbXoVZpNtzCAjmJ_hnrXcF3-MpuaWttRCodyi3ppcA1R1jSLb6121HpxOZNs90msq2bSHtvfx3odQSkwizypo/s500/stena-hemsida.jpg" /></a><br />
<br />
De stora Stena-färjorna har en speciell plats i de flesta göteborgares hjärtan. Ofta beskrivs de som ett sista spår av den rika, myllrande hamnverksamhet som länge präglade centrala Göteborg. En bitterljuv påminnelse om ett gammalt Göteborg som inte längre är.<br />
<br />
Därför svider det säkert i hjärtat hos många att man planerar att inte förlänga avtalet för Stena Lines terminal på Masthuggskajen efter att det löper ut 2019. Det finns få praktiska argument emot att säga upp avtalet. Det är varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart att använda central, attraktiv mark som långtradaruppställning när staden skulle kunna göra enorma sociala, ekonomiska och ekologiska vinster på att omvandla området till levande, integrerade stadskvarter. <br />
<br />
Rationellt sett så förstår nog alla, till och med Stena Line själva, att Göteborg behöver få fortsätta byggas ner mot vattnet.<br />
<br />
Nej, det är något annat som gör att frågan blir kontroversiell och det handlar om stadens identitet. Det finns en rädsla att vi med detta bygger bort Göteborgs identitet som hamnstad. Men Göteborgs identitet som hamnstad står inte och faller med Stena Lines Danmarksterminal, tvärtom. Hamnen har alltid varit i ständig förändring, från stadens grundande fram till idag. Det är just genom att bejaka förändring och utveckling som hamnen och staden kunnat överleva och blomstra. <br />
<br />
Det är nyfikenhet och oförvägen upptäckarlusta som gjort Göteborg till den stad den är, inte konservatism och museal ångest. Det var länge sedan hamnsjåarna försvann och hamnverksamheten flyttade ut ur centrala staden. <br />
<br />
Dagens Masthuggskaj är inte den levande, myllrande och öppna plats det en gång var och som många äldre göteborgare minns, utan en kilometerlång långtradarparkering avspärrad med taggtråd.<br />
<br />
När Stena Line lämnar området 2019 så kommer Långgatornas brokiga folkliv att kunna sprida sig ner till vattnet och återuppliva Masthuggskajen som mötesplats. Många fler båtar och färjor kommer att kunna komma in och trängas vid kaj när Stenas mastodonter flyttar ut. Det kommer att bli ett annat, mer småskaligt och intensivt stads- och hamnliv och Göteborgs identitet som hamnstad kommer bara att bli starkare när folklivet återvänder till Masthuggskajen. <br />
<br />
Det är inte bara så att vi kan ha kvar vår identitet samtidigt som vi förändras. Det är genom att förändras som vi behåller vår identitet. Utan förändring kommer det gamla aldrig att förnyas, utan bara vittra sönder. <br />
<br />
Det är genom att bli de vi vill vara som vi kan förbli de vi är.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-2214667248297310822015-10-07T21:12:00.000+01:002015-10-07T21:28:11.820+01:00Radioprat<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibpZALrlN4TMtf8gy_fPsBwW7sM-IZvxL9eIGFBYzFQLqE2RW3R4e_OiKgZQJzEd-wZBD6a4VcqnaiDhgNTE4e9rDU43473pUwy-dU3G9n6xJq65dNmhN3m7lvIuQZRDWsw7JkfYPCRwkU/s500/Radio.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibpZALrlN4TMtf8gy_fPsBwW7sM-IZvxL9eIGFBYzFQLqE2RW3R4e_OiKgZQJzEd-wZBD6a4VcqnaiDhgNTE4e9rDU43473pUwy-dU3G9n6xJq65dNmhN3m7lvIuQZRDWsw7JkfYPCRwkU/s500/Radio.jpg" /></a><br />
<br />
Deltog i en <a href="http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=6186538">extrasändning om bostadskrisen på P4</a> och blev <a href="https://pennypodden.wordpress.com/2015/06/17/e66-hampus-hagman-kd-och-johannes-hulter-s-fran-byggnadsnamnden-i-goteborg/">intervjuad av Pennypodden</a>.johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-6061080267711796828.post-85198305848918253122015-06-07T23:52:00.000+01:002015-10-07T21:28:02.266+01:00Ett möte med Claes Caldenby<a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiO4K0M9kxObuIjTvHP503iEmojusoMCPQ8b3qbHu1RvtJTe-daN9MF-ZpYE5AY8ZhlA96lba-Znt-5hgsHomfop24WsVCRbSzLF-26DwLgJ3XKYO3_XqHLqvf8tBZFO4BW_N_Unx4hv7ba/s500/Ska%25CC%2588rmavbild+2015-06-07+kl.+22.41.35.jpg" imageanchor="1" ><img border="0" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiO4K0M9kxObuIjTvHP503iEmojusoMCPQ8b3qbHu1RvtJTe-daN9MF-ZpYE5AY8ZhlA96lba-Znt-5hgsHomfop24WsVCRbSzLF-26DwLgJ3XKYO3_XqHLqvf8tBZFO4BW_N_Unx4hv7ba/s500/Ska%25CC%2588rmavbild+2015-06-07+kl.+22.41.35.jpg" /></a><br />
<br />
För ett tag sedan blev jag kontaktad av arkitekturhistorikern Claes Caldenby. Han ville göra en intervju med mig för ett reportage han höll på med om Göteborgs stadsplanering som skulle publiceras i tidskriften <i>arkitektur</i> (den tyngsta och förnämsta tidskriften om svensk arkitektur). Eftersom Caldenby inte bara är en av världens mest lärda arkitekturhistoriker utan även en lika passionerad som onyanserad förtätningskritiker så anade jag naturligtvis vad vinkeln skulle vara. Möjligheten att få samtala på tu man hand med arkitekturhistorikern och stadsbyggnadsnestorn Caldenby vägde dock tyngre för mig än vad agitatorn och debattören Caldenby skulle skriva efteråt. Så jag träffade Caldenby och vi hade ett långt och mycket givande samtal (för mig åtminstone). <br />
<br />
Vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt. Vi är t.ex. båda födda i Uppsala och levde där våra första 20 år innan vi flyttade till Göteborg. Mer överraskande hade vi också gemensamma åsikter om stadsbyggnad. Inriktningen att omvandla transportleder och trafikbarriärer till stadsstråk och boulevarder var vi t.ex. rörande eniga om. Att Caldenby gärna ville se en kraftig förtätning längs Dr Allards gata (i sin egen backyard nota bene) hade jag inte förväntat mig. Det var överlag ett vänligt och öppet samtal.<br />
<br />
När Caldenbys artikel sedan kom var den föga överraskande en brinnande stridsskrift mot "förtätningsfundamentalismen" i Göteborg med intensivt fäktande mot allehanda väderkvarnar och halmgubbar. Jag hade förstås inte förväntat mig något annat, men passade ändå på att skriva en liten replik för att tydliggöra min egen inställning. Den har nu publicerats i <i>arkitektur</i> och återpubliceras idag på <a href="http://gbg.yimby.se/2015/06/yimby-och-johannes-hulter_3666.html">Yimby Göteborg</a> tillsammans med den replik som de själva skrev. Jag lägger upp den här också:<br />
<br />
<blockquote>I förra numret av arkitektur gick Claes Caldenby till storms mot det han kallar ”fundamentalistisk” förtätning i Göteborg. Texten är intressant. Inte så mycket för det den säger i sig självt. Men för vad den säger om sig själv. I likhet med Caldenbys tidigare alster i genren är den outtalade utgångspunkten att det naturliga tillståndet för en stad är stasis. Man bör helst undvika att lägga till eller förändra något om det inte finns mycket goda skäl för det.<br />
<br />
Och det ställs höga krav för att passera Caldenbys nålsöga. Det får inte vara för vräkigt, för högt, för tätt, för kommersiellt, för dyrt, för billigt eller på något annat sätt misshaga hans subjektiva smak. För då är det opassande och ”fundamentalistiskt”.<br />
<br />
Min ingång är annorlunda. För mig är stadens själ just förändring. I Göteborgs fall är detta särskilt tydligt. Staden har ju hela tiden formats och omformats radikalt. När man rullade ut ny kvartersstad över ängar och landerier för 100 år sedan transformerade man befintliga miljöer fullständigt. Det kom att bli de mest omtyckta områden vi har. Både jag och Caldenby bor i stadsdelar som byggdes då.<br />
<br />
För 50 år sedan fick staden återigen en helt ny struktur, som lämnat oss med många utmaningar i form av segregation och massbilism. I dag bygger vi inåt och förändrar staden igen. För att skapa bättre livsmiljöer. Det är förändring som är default. Det viktiga är inte om utan hur vi förändrar. Skapar vi en mer jämlik och hållbar stad eller förvärrar vi problemen? För att svara på det behöver vi mer empirisk analys, som space syntax (jo, jag gillar det), och färre grumliga dogmer, som att man måste ”respektera kontexten”.<br />
<br />
Visst ska vi bevara vissa exceptionella byggnader och miljöer för eftervärlden och vi ska ta tillvara på kvaliteterna i äldre bebyggelse. Men staden som helhet är inte någon enskild arkitekturhistorikers personliga skulpturpark. Den är en socioekonomisk användargemenskap och ska vara ett smidigt redskap för livet. Det ständigt föränderliga mänskliga livet.<br />
<br />
Johannes Hulter (S) <br />
Vice ordförande<br />
Byggnadsnämnden<br />
Göteborg</blockquote>johanneshttp://www.blogger.com/profile/12622549498370796556noreply@blogger.com2