bios politikos

Forumgruppen för stadsplanering och infrastruktur har haft möte om Masthuggskajens framtid, vilket som vanligt resulterade i många kloka tankar. Det blev också utgångspunkt för en debattartikel i Ny Tid.

I senaste Arena så har Klas Ekman skrivit ett långt och mycket intressant reportage om bostadsbristen , där bl.a. jag är intervjuad.

Jag har skrivit en gästkrönika på GP Ledare: "Nu ska vi bygga staden för våra barn".

Heden är nästan lika stor som Haga. Jag har skrivit en slutreplik om utvecklingen av Heden , som ett svar på Kjell Björkqvists (FP) replik .

Jag har skrivit en debattartikel om Hedens utveckling , som ordförande för socialdemokraternas forumgrupp för stadsplanering och infrastruktur. Texten utgår från de workshops vi i forumgruppen haft om frågan. Skrev även om det på Yimby Göteborg.

Jag har blivit intervjuad i Pennypodden , enligt utsago "Sveriges bästa bostadspolitiska podcast". Det blev ett långt vindlande samtal, lyssna gärna här . På Pennypoddens hemsida finns många spännande samtal att lyssna på.

Min slutreplik i diskursurbanism-debatten på Archileaks: På vilken fråga är diskursurbanismen svaret? Jag skrev nyligen en text här på Archileaks som kritiserade ”diskursurbanismen”, dvs. tendensen att använda diskursanalys (studier av hur människor talar och tänker om något) som argument för eller emot konkreta stadsstrukturer. Min poäng var att den kunskap vi behöver för att ta ställning till konkreta stadsstrukturer inte kan vara begränsad till undersökningar av människors berättelser och föreställningar om dem. Konkreta planer för framtida bebyggelse kräver istället främst kunskap om vilka socioekonomiska och ekologiska effekter som stadsstrukturerna kan antas generera i den fysiska verkligheten, bortom de olika diskursiva föreställningar som människor har om dem. Detta förutsätter naturligtvis att det finns en diskursoberoende fysisk verklighet som man kan ha mer eller mindre underbyggda uppfattningar om. Såväl Moa Tunström som Joakim Forsemalm väljer i sina repliker att

Uppdatering: Joakim Forsemalm replikerar på min text idag. Forsemalms replik bygger i allt väsentligt på samma missförstånd som Tunströms replik. Se nedan. Min text ”Bortom diskursurbanismen” , som lagts ut på Archileaks och Yimby , har inspirerat kulturgeografen Moa Tunström till en replik . Jag kommer att skriva ett svar på Archileaks om ett tag, men gör en liten genomgång här som förberedelse. Jag har inte hört begreppet ”diskursurbanism” tidigare, men jag har hört och läst Johannes Hulters kritiska synpunkter. Jag och några andra författare har uppenbarligen gjort stort intryck på honom, eftersom han känt sig manad att upprepa sig genom åren – på bloggar, seminarier och i artiklar. Detta trots att han verkar tycka att vi ”diskursurbanister” som han alltså kallar oss, inte har mer än ”fria associationer och abstrakta filosofiska och idéhistoriska tankesprång” att komma med, ”intressanta, om än ofta uppenbart tendentiösa, analyser” och ”helt befriade från empiri”. Det stäm

För ett tag sedan skrev jag på Archileaks och Yimby om en besynnerlig teoretisk kritik som många gånger riktas mot oss som vill bygga mer tät blandstad. Under senare år har insikten om den täta blandstadens fördelar vuxit sig allt starkare bland byggare, forskare, planerare och politiker - inte minst tack vare Yimbys enträgna arbete. Stegvis har denna insikt också fått ett ökat genomslag i praktisk stadsplanering, även om det mesta som byggs fortfarande är antiurbana enklaver av modernistisk typ. Det konservativa motståndet mot en bättre och mer hållbar stadsplanering bryts stegvis och metodiskt ner, inte minst genom den oundvikliga demografiska transitionen i de bestående strukturerna (företag, förvaltning, politik etc). Motståndet har sitt huvudsakliga stöd i det som idéhistorikern Sven-Eric Liedman kallat "frusen ideologi", dvs. eftersläpande normer, lagar, värderingar, rutiner etc i det byggindustriella komplexet. Men det har också under senare år kompletterats med

Som ordförande i forumgruppen för stadsplanering och infrastruktur skriver jag i veckans Ny Tid om hur vi ser på stadens långsiktiga strategiska planering. Utgångspunkten för texten är den workshop som forumgruppen genomförde nyligen med bl.a. Lena Malm (SDN Lundby), Staffan Claesson (Fastighetskontoret) och Rickard Stark (Okidoki Arkitekter). En socialdemokratisk stad har plats för alla Snart beslutas den strategiska planeringen för hur stadens bebyggelse, trafik och grönytor ska utvecklas fram till 2035. Det är en viktig fråga som kommer att sätta ramarna för Göteborgs tillväxt de närmaste decennierna. Socialdemokraternas forumgrupp för stadsplanering och infrastruktur har diskuterat planerna och är överlag mycket positiva till den inriktning som föreslås i utbyggnadsplaneringen. Det är bra att det tydligt konstateras att en hög täthet vid strategiska knutpunkter är eftersträvansvärd. De riktvärden som anges i utbyggnadsplaneringen framstår dock som något blygsamma. Målsättn