Inlägg

Visar inlägg från 2015

Heden har plats för så mycket mera

Bild
Debattartikel om Heden i GP Heden har varit en omtvistad plats under många decennier. Det är en plats som de flesta göteborgare har någon sorts relation till. Därför är det naturligt att varje tanke på förändring av Heden också väcker starka känslor. Det är många som har åsikter om Heden och åsikterna skiljer sig åt väldigt mycket. Allt från att hela Heden ska vara obebyggd till att hela platsen ska fyllas med stadskvarter. Men en sak verkar nästan alla vara överens om och det är att det går att använda dessa 12 hektar mitt i centrala staden på ett mycket bättre sätt än vad som görs idag. Det är svårt att greppa hur stor yta det faktiskt handlar om. Heden är nästan lika stor som hela stadsdelen Haga och dubbelt så stor som Nordstan. En stor del av detta används idag för markparkering, provisorisk bebyggelse eller står helt enkelt tomt. Att göra något bättre av Heden är något som alla göteborgare skulle vinna på. Ett bättre och mer välbesökt Heden skulle stärka Göteborg både socialt

Behärskning i farans stund

Bild
Ledare i NyTid Det fruktansvärda terrordådet i Paris för en vecka sedan är inte det första våldsamma angreppet på det öppna demokratiska samhället och tyvärr, med all säkerhet, inte heller det sista. Terrorn som metod har en lång historia. Dess främsta syfte är inte att döda och skada. Mördandet och lemlästandet är bara medel. Målet är att tränga in i våra hjärtan och sprida skräck och rädsla. Den som är rädd kommer att vika undan eller gå till oöverlagt motangrepp. Den som är rädd tänker inte efter utan dras med i känslostormar och masshysteri. Den som är rädd gör misstag och blir sårbar. Det är det som är terrorns mål. Terrorn spelar på våra basala drifter. Den vet att vi har svårt att stå emot adrenalinpåslaget, att vi ofta förlorar dragkampen med våra instinkter. Som sociala varelser så påverkas vi också av hur omgivningen reagerar. Rädsla skapar rädsla. Det är lätt att dras med när andra börjar springa. Därför ska vi vara på vår vakt mot de som, mer eller mindre medvetet, un

Tunn kritik från nöjd silvermedaljör

Bild
Slutreplik i GP Vi rödgröna i Byggnadsnämnden skrev nyligen en debattartikel om hur vi vill bygga framtidens Göteborg och att vi höjer målen för bostadsbyggandet. Detta har inspirerat oppositionen i nämnden att skriva en ovanligt lång replik. Trots sitt imponerande omfång är den ytterst tunn vad gäller innehåll. Skalar man bort den yviga retoriken så är det i grunden tre åtgärder som borgarna föreslår för att lösa bostadsbristen. För det första vill de minska den demokratiska styrningen av byggandet genom att lämna över makten till byggföretagen själva. Det är en dålig idé. Däremot kan kommunen utveckla sitt samarbete med exploatörerna, vilket är precis vad vi nu gör i Jubileumssatsningen. För det andra vill de flytta planeringsresurser från flerbostadshus till enbostadshus. Det är också en dålig idé. Vi ska naturligtvis se till att det byggs fler småhus, särskilt i områden där det saknas. Men det får inte gå ut över produktionen av flerbostadshus, som ju ger det stora tillskottet

Varför provocerar Linnéstaden?

Bild
Ledare i Ny Tid På söndag kommer jag att leda en stadsvandring arrangerad av ABF i kvarteren runt Linnégatan. Jag har lett stadsvandringar på andra ställen i staden också men Linnéstaden ligger mig särskilt varmt om hjärtat, inte minst för att jag själv bor där. Stadsdelens korta men händelserika historia är tätt sammanvävd med Göteborgs utveckling från befäst handelsplats till expansiv industristad, över rekordår och krisår och vidare till dagens snabbt växande kunskapsstad. Här finns många historiska paralleller att dra till de utmaningar som vi möter idag med en växande bostadsbrist, segregation och ojämlikhet. Linnéstaden väcker många känslor och många fördomar. En del forskare på vänsterkanten har något nedlåtande kallat stadsdelen för ”Göteborgs Chardonnaydistrikt” för sina många restauranger och förmodat välsituerade befolkning. Men det cappuccinodoftande rentierliv som mäklarannonserna försöker frammana med sina motljusbilder ligger ofta långt ifrån den alldagliga verkl

Nu ökar vi byggtakten för bostäder i Göteborg

Bild
Debattartikel i GP I dag tar vi rödgröna i Byggnadsnämnden beslut om att möjliggöra en ännu högre byggtakt i Göteborg. Vi höjer målet för Stadsbyggnadskontoret till minst 5 000 bostäder per år i antagna detaljplaner från och med 2016. Utöver det tillkommer särskilda insatser som Jubileumssatsningen, som kommer ge minst 7 000 färdiga bostäder fram till 2021. Det höjda målet möjliggörs tack vare kontinuerligt förbättringsarbete på Stadsbyggnadskontoret och bättre samarbete i staden. Vi fortsätter också omprioriteringen mot högre täthet och stadsmässighet i planerna. Göteborg är en stad med stora utmaningar. Vi har en omfattande segregation och en växande ojämlikhet som vi måste bekämpa. Här spelar stadsbyggandet en avgörande roll. Hur vi bygger staden påverkar mycket konkret hur jämlikt och hållbart samhället blir. Göteborg har även många styrkor. Här finns ett brett utbud av arbete, utbildning, nöjen, handel, idrott, natur och kultur som lockar människor från hela jorden. Här fin

Gör upp med museal ångest

Bild
Ledare i Ny Tid De stora Stena-färjorna har en speciell plats i de flesta göteborgares hjärtan. Ofta beskrivs de som ett sista spår av den rika, myllrande hamnverksamhet som länge präglade centrala Göteborg. En bitterljuv påminnelse om ett gammalt Göteborg som inte längre är. Därför svider det säkert i hjärtat hos många att man planerar att inte förlänga avtalet för Stena Lines terminal på Masthuggskajen efter att det löper ut 2019. Det finns få praktiska argument emot att säga upp avtalet. Det är varken socialt, ekonomiskt eller ekologiskt försvarbart att använda central, attraktiv mark som långtradaruppställning när staden skulle kunna göra enorma sociala, ekonomiska och ekologiska vinster på att omvandla området till levande, integrerade stadskvarter. Rationellt sett så förstår nog alla, till och med Stena Line själva, att Göteborg behöver få fortsätta byggas ner mot vattnet. Nej, det är något annat som gör att frågan blir kontroversiell och det handlar om stadens identite

Radioprat

Bild
Deltog i en extrasändning om bostadskrisen på P4 och blev intervjuad av Pennypodden .

Ett möte med Claes Caldenby

Bild
För ett tag sedan blev jag kontaktad av arkitekturhistorikern Claes Caldenby. Han ville göra en intervju med mig för ett reportage han höll på med om Göteborgs stadsplanering som skulle publiceras i tidskriften arkitektur (den tyngsta och förnämsta tidskriften om svensk arkitektur). Eftersom Caldenby inte bara är en av världens mest lärda arkitekturhistoriker utan även en lika passionerad som onyanserad förtätningskritiker så anade jag naturligtvis vad vinkeln skulle vara. Möjligheten att få samtala på tu man hand med arkitekturhistorikern och stadsbyggnadsnestorn Caldenby vägde dock tyngre för mig än vad agitatorn och debattören Caldenby skulle skriva efteråt. Så jag träffade Caldenby och vi hade ett långt och mycket givande samtal (för mig åtminstone). Vi upptäckte att vi hade mycket gemensamt. Vi är t.ex. båda födda i Uppsala och levde där våra första 20 år innan vi flyttade till Göteborg. Mer överraskande hade vi också gemensamma åsikter om stadsbyggnad. Inriktningen att omvan

I badhuset är vi alla lika

Bild
Ledare i Ny Tid I nästa vecka presenteras den rödgrönrosa budgeten för Göteborg 2016. Budgeten är stadens viktigaste styrdokument. Där sätts ramarna och inriktningen för hela det politiska arbetet. Därför känns det både glädjande och uppfordrande att ledordet för budgeten är ett av socialdemokratins mest centrala begrepp: Jämlikhet. Den övergripande målsättningen för budgetförslaget från de fyra styrande partierna Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Feministiskt initiativ, är inget mindre än att skapa ett jämlikt Göteborg. Underlaget finns i den gedigna kartläggning och analys av skillnader i hälsa och livsvillkor i Göteborg som presenterades tidigare i år. Där finns också en bred översikt av det internationella forskningsläget som lägger en solid vetenskaplig grund, såväl teoretiskt som empiriskt, för de praktiska åtgärder och reformer som kommer att genomföras under kommande år. Arbetet för att skapa ett jämlikt Göteborg har delats in i fyra strategiska fokusom

Dags att planera för framtiden!

Ledare i Ny Tid Häromveckan förtydligade kommunfullmäktige att man står bakom det västsvenska paketet i alla dess delar. Med det så är frågan om trängselskatten och Västlänken avgjord. Vi kommer att ha trängselskatt framöver och vi kommer att få Västlänken och alla andra satsningar i paketet, som tur är. Det är nu dags rikta blicken mot framtiden och utmaningarna vi möter efter det västsvenska paketet. Centrala Göteborg kommer att förtätas och utvidgas kraftigt kommande år. Vi kommer att bli en riktig storstad. Det är roligt men ställer stora krav på trafikstrukturen. Vi kan inte längre möta befolkningsökningen med fler parkeringsplatser och nya, bredare vägar. Biltrafiken tar helt enkelt för mycket plats i anspråk och är för farlig för människa och miljö. Stadens resande måste flyttas över till hållbara trafikslag, som kollektivtrafik, gång och cykel. Som tur är så har vi en ny smart trafikstrategi som siktar på just detta. Den ska vi tillämpa fullt ut. För att kollektivtrafiken s

Västlänken och den täta blandstaden

Bild
Krönika på Yimby Göteborg Västlänken Västlänken är ett av de mest omdiskuterade infrastrukturprojekten i Göteborgs historia. En bidragande orsak är förmodligen att den till stor del finansieras genom trängselskatt. Hade staten ensam tagit kostnaden för Västlänken hade debatten kanske varit mindre intensiv. Att finansieringen varit så omstridd har också medfört att många andra frågeställningar hamnat i skymundan i den mediala debatten. En viktig fråga som hamnat i bakgrunden gäller vilka konsekvenser Västlänken har för stadens urbana utveckling. Kommer Västlänken att bidra till att Göteborg blir en tätare, mer blandad och sammanhängande stad eller kommer den tvärtom att förvärra stadens utglesning och uppdelning? Kort sagt, är Västlänken bra eller dålig ur ett Yimby-perspektiv? Eftersom det är en viktig fråga så kan det vara bra att fundera en smula kring den. Ett argument av Yimby-karaktär som ibland anförts mot Västlänken handlar om att syftet med projektet är regionförstori

Jämlik hälsa för full sysselsättning

Bild
Ny ledare för Ny Tid. I veckan presenterade kommunalrådet Marina Johansson (S) den banbrytande rapporten ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg”, som tagits fram av social resursförvaltning. Titeln låter kanske inte som en kioskvältare men det är oerhört spännande läsning. I rapporten kartläggs och analyseras de socialt bestämda hälsoklyftorna i Göteborg. Dessutom beskrivs 130 konkreta och forskningsbaserade åtgärder för att komma till rätta med problemen. Med denna rapport har vi alltså fått ett kraftfullt reformprogram för jämlik hälsa. Varför är det då viktigt med jämlik hälsa? Främst är det förstås en moralisk fråga. Om vi ställer oss bakom axiomet att varje människa har samma okränkbara människovärde, så förbinder vi oss också moraliskt att försöka ge varje människa samma chans till ett långt och friskt liv. Därför räknas rätten till bästa möjliga hälsa till de mänskliga rättigheterna. Men jämlik hälsa är även en avgörande fråga för samhällets tillit, utveckling och

Drömmen om tidsmaskinen

Bild
Jag har börjat skriva ledare i NyTid. Det här var min första text. I populärhistoriska tidskrifter och science fiction-filmer är det vanligt med så kallad ”kontrafaktisk historieskrivning”. Alltså att man spekulerar om vad som hade hänt om historien tagit en annan riktning. Kontrafaktisk historieskrivning kan vara ett sätt att fördjupa sin förståelse av historiska händelser, men det går naturligtvis aldrig att veta säkert vad som hade hänt, eftersom det inte går att åka tillbaka i tiden och pröva olika alternativ. Tyvärr präglas mycket av det politiska samtalet i Göteborg just nu av en sorts omedveten kontrafaktisk historieskrivning. I media förs en hätsk och förvirrad debatt om det Västsvenska paketet och trängselskatten som till stor del handlar om vad man borde ha gjort för fem-tio år sedan, och inte om vad vi borde göra nu. Det är som om man trodde att vi kunde sätta oss i en tidsmaskin, åka tillbaka i tiden och skriva om historien. Att spekulera kring hur det Västsvenska p

Manifest för en rödgrön stadspolitik (2010)

Bild
Inför valet 2010 skrev jag och Karl Palmås ett manifest för en rödgrön stadspolitik i Tiden (4/2010). I samband med släppet anordnades ett seminarium om det på WinWin (rip) med Ann-Louise Pettersson (moderator), Anneli Hulthén, Kia Andreasson och Marie Lindén. Häromdagen blev jag påmind om texten genom en förfrågan och insåg att den inte ligger ute någonstans längre (sajten urbanekologi.se som vi reggade back in the days och där den låg uppe ett tag hade fått en ny ägare). Så därför lägger jag ut den här nu. Mycket nöje! :) Manifest för en rödgrön stadspolitik Vi rödgröna utkämpar just nu en kamp om städerna. Denna stadskamp gäller inte bara det stundande valet och frågan om vem som ska lyckas triangulera sig fram till den urbana medelklassen. Det verkligt avgörande slaget gäller makten över det framtida stadslandskapet. Hur ska våra städer, livsmiljöerna för en allt större majoritet av befolkningen, utformas i framtiden? Att stadsbyggnad blivit en central politisk fråga borde