Diskriminering och polarisering
Stefan Jonsson har de senaste dagarna nagelfarit svensk integrationsdebatt . Hans slutsats är att det officiella Sverige inte vågar se sig själv i spegeln och erkänna att det förekommer strukturell diskriminering. Enligt Jonsson motarbetas progressiva forskare och organisationer av den borgerliga regeringen. Jag kan hålla med Jonsson om att det verkar råda en backlash för postkolonial forskning just nu, men det är nog (åtminstone delvis) en reaktion på vissa av rörelsens överdrifter och den stundtals oregerligt aggressiva diskursnivån (jfr Kamali). Det senare har bl.a. märkts i talet om strukturell rasism, vilket Jonsson själv verkar underkänna. Istället handlar det enligt honom om homosociala mekanismer som i aggregerad form bildar det vi kallar strukturell diskriminering. Karl Palmås gillar naturligtvis Jonssons "nerifrån"-ansats, och jag gillar Palmås analys av Jonsson (även om jag tycker att deleuzianerna ibland blir lite väl frikostiga med dualistiska neologismer, oavs...