Hur vill du minnas 10-talet?

-

Idag presenterade de rödgröna sitt budgetförslag. Det är en kraftfull politik för ett hållbart och solidariskt samhälle som tar form. En rödgrön progressiv omfördelningspolitik mot moderaternas plutokratiska Sheriffen av Nottingham-politik.

För det är precis som Marika på Storstad skriver - två tydliga alternativ står mot varandra. Valet är ditt. Hur vill du minnas 10-talet? Ska det bli decenniet då vi vände trenden och började bygga ett mer solidariskt och rättvist samhället? Du bestämmer!

Här är en kort sammanfattning av de rödgrönas förslag:

Finansiering (exempel)

* Nedtrappat förvärvsavdrag: två miljarder kronor
* Avskaffad nedsättning av arbetsgivaravgifter unga; tio miljarder kronor
* Ny skatt på förmögna; från år 2012 fyra miljarder kronor
* Koldioxidsskatt år 2011: tre miljarder år 2012: fem miljarder kronor
* Alkohol och tobaksskatt: två miljarder kronor
* Besparing försvaret: två miljarder kronor

Fler jobb

* 100 000 fler jobb, praktik och utbildningsplatser, varav 40 000 nya utbildningsplatser med bl.a. utbyggd högskola och arbetsmarknadsutbildning
* Sänkta arbetsgivaravgifter med sex miljarder riktat till småföretag; generell nedsättning
* Stora investeringar i infrastruktur, bostäder och klimatomställning
* Konkurrenskraft Sverige med framtidsprogram, turisminvesteringar och forskning
* Ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen höjs till 80 procent. Taket höjs till 930 kr/dag 2011 (april) och 950 kr/dag 2012 (januari).

Investeringar i grön omställning

* Modern transportinfrastruktur – bland annat Sveriges första höghastighetsbanor
* Utbyggt ROT-avdrag med stöd för flerfamiljshus och en extra klimatbonus
* Nytt klimatinvesteringsprogram
* Stöd till nyproduktion av hyreslägenheter med ambitiösa energikrav

Högre kvalitet i välfärden

* Mer resurser till kommunsektorn: totalt 12 miljarder kr 2011 och 2012
* Insatser mot barnfattigdom: höjda underhållstöd och bostadsbidrag
* Ny sjukförsäkring: nej till stupstock, höjt tak och rehabilitering i stället för utförsäkring

Minskade klyftor och ökad jämlikhet

* Trygghetsväxling: 80 kr/månad för alla i kostnaden för medlemskap i arbetslöshetsförsäkringen, växlas mot nedskalat förvärvsavdrag
* Sänkt skatt för pensionär – halverad klyfta för normalpensionär
* Sänkt skatt för föräldralediga, sjuka, arbetslösa och förtidspensionärer

DN | SvD | AB | Ex | Ex2 | SvD2 | AB2 | GP | GP2 | GP3 | GP4

Andra bloggar om: , , , , , ,

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer