En perfekt plattform
Den socialdemokratiska Kriskommissionen har nu släppt sin rapport Omstart för socialdemokratin. Det är en mycket klok och väldisponerad rapport som jag tycker sammanfattar och fullföljer den kreativa idédebatt som glädjande nog uppstod efter valförlusten. Den är också fullständigt befriad från den själlösa och inrepeterade floskelsmet som alltför ofta legat tung kring partiets utåtriktade kommunikation.
Kriskommissonens ledamöter och medarbetare har gjort en stor insats för socialdemokratin i vårt land. Jag instämmer till fullo i Ulf Bjerelds välformulerade och uppskattande sammanfattning. Det här är en perfekt plattform för ett konstruktivt förändringsarbete. Den avgörande frågan är om vår nuvarande partiledning är beredd att ta steget in i en ny tid eller om de kommer att drabbas av vankelmod på tröskeln.
Vi har alla som medlemmar ett ansvar att hjälpa vår ledning inse det nödvändiga i att ta steget vidare, med tillförsikt, självförtroende och ett stadigt grepp om Kriskommissionens rapport.
Det finns många intressanta delar i rapporten även om jag naturligtvis i likhet med HBT-sossen saknar ett tydligare miljöperspektiv, inte minst med avseende på stadsplanering. Jag kan särskilt rekommendera avsnittet om organisatorisk förändring. Där finns väldigt mycket berättigad självkritik att ta intryck av.
Andra som skriver om Kriskommissonen:
Johanna Graf Röda Berget Annika Högberg Storstad Martin Moberg
SvD
DN
GP1 GP2
AB1 AB2 AB3 AB4
EXP1 EXP2
SVT1 SVT2
Dagens Arena
SR1 SR2
Andra bloggar om: socialdemokraterna, kriskommissionen, politik
Kriskommissonens ledamöter och medarbetare har gjort en stor insats för socialdemokratin i vårt land. Jag instämmer till fullo i Ulf Bjerelds välformulerade och uppskattande sammanfattning. Det här är en perfekt plattform för ett konstruktivt förändringsarbete. Den avgörande frågan är om vår nuvarande partiledning är beredd att ta steget in i en ny tid eller om de kommer att drabbas av vankelmod på tröskeln.
Vi har alla som medlemmar ett ansvar att hjälpa vår ledning inse det nödvändiga i att ta steget vidare, med tillförsikt, självförtroende och ett stadigt grepp om Kriskommissionens rapport.
Det finns många intressanta delar i rapporten även om jag naturligtvis i likhet med HBT-sossen saknar ett tydligare miljöperspektiv, inte minst med avseende på stadsplanering. Jag kan särskilt rekommendera avsnittet om organisatorisk förändring. Där finns väldigt mycket berättigad självkritik att ta intryck av.
Andra som skriver om Kriskommissonen:
Johanna Graf Röda Berget Annika Högberg Storstad Martin Moberg
SvD
DN
GP1 GP2
AB1 AB2 AB3 AB4
EXP1 EXP2
SVT1 SVT2
Dagens Arena
SR1 SR2
Andra bloggar om: socialdemokraterna, kriskommissionen, politik
Mycket välformulerad recension. När det gäller denna rapport så har det varit en katastrofal brist på sansade recensioner medan de de bombastiska och enbart negativa varit dessto fler. Sundström och Kielos har gjort ner delar av rapporten utan att tydligen fatta vilken stockholmskmedial makt de besitter. När jag igår hörde Lotta Gröning i P1 upprepa ordet hyllvärmare (från SVT´s Knutsson) och en förhoppning om att rapporten skulle förpassas till garderoben blev jag f-d på de enfaldiga självgoda megastjärnidioter till sossar som skriver och talar som om de ägde partiet, och som inte förstår vidden av sin genomslagskraft. De är inte bara ohövliga utan också obildade. De vet inte ens hur man recenserar.
SvaraRaderaDet var något som man lärde sig på realskolenivå förr. Hur många högstadieelever tror du får lära sig det idag?
Vänligen
Toremagnus
Toremagnus: Nästa projekt borde bli att peta hål på journalisternas pösattityd. Trots att alla som har varit föremål för journalisters intresse nångång vet hur lite av sakkunskap som oftast ligger bakom tvärsäkra yttranden så fortsätter de som inget har hänt.
SvaraRaderaJag måste erkänna att när jag läste Anders Svenssons urval av plattityder som fanns i rapporten trodde jag också att det var det den bestod av. Men sen läste jag kapitel efter kapitel på Storstadsbloggen och upptäckte att det taget i ett sammanhang inte var plattityder. Det var ett klart avståndstagande från medelklasskramarnas världsbild, ett återvändande till traditionella socialdemokratiska värderingar.
Sen är det en annan sak om det blir den inriktningen som vinner i den praktiska politiken. Personligen tror jag att det behövs en massa folklig kamp också för att något ska hända. Som Roosevelt brukade säga: Jag håller med er. Men om ni inte håller trycket uppe kan jag inte göra något.