bios politikos

[Ni som inte gillar långa, torra och invecklade inlägg kan hoppa direkt till sista stycket - där står poängen] Den s-interna debatten om friskolornas vara eller icke-vara åskådliggör på ett informativt sätt socialdemokratins komplicerade relation till begreppet egenmakt. Man kan ha olika åsikter om vad som är optimala driftsformer för skolan men det mest intressanta är kanske själva föreställningen att medborgarnas egenmakt handlar om direkt/konkret inflytande över förvaltningen. Frågan om egenmakt har en tendens att alltid landa i det - hur medborgarna ska få mer "brukarinflytande" och om detta "brukarinflytande" bara ska få ta formen av ideella kooperativ eller om det också ska få ta formen av vinstdrivande företag. Begreppet egenmakt, när det definieras som "brukarinflytande", begränsas till direkt/konkret inflytande över mycket lokala förvaltningsfrågor. Inom demokratiteorin finns det ett namn för detta: deltagardemokrati . Deltagardemokrati är väldi...

Idag fyller filosofen Jürgen Habermas 80 år. Habermas har varit en av de viktigaste tänkarna inom den politiska filosofin under efterkrigstiden och är utan tvekan den främste socialdemokratiske filosofen i vår tid. I Sverige är han fortfarande mest känd för sitt första större arbete "Borgerlig offentlighet", (som handlade om offentlighetens strukturella omvandling) och för att ha utmanat det sena 1900-talets dominerande filosofiska paradigm: postmodernismen (Foucault mfl). Men Habermas har skrivit om väldigt mycket mer och har haft ett avgörande inflytande på en mängd olika forskningsområden. Märkligt nog har han dock fullständigt missat den digitala revolutionen med allt vad det inneburit. På senare år har han istället intresserat sig allt mer för religionens och naturvetenskapens roll i samhället. Habermas ansluter sig till den gängse sociologiska synen på det moderna samhällets utveckling som en process av tilltagande rationalisering, men menar att olika delar av sa...

Enligt vår partiledning var valresultatet i Europavalet en framgång . Det kan kanske låta lite märkligt med tanke på att det, så vitt jag förstår , var partiets sämsta nationella val sedan den allmänna rösträttens införande. Vissa menar att resultatet inte var dåligt med tanke på förutsättningarna medan andra önskar att man talade klarspråk och kallade ett misslyckande för ett misslyckande . Allt beror förstås på vilka mål man sätter för sig själv. Personligen anser jag att vi socialdemokrater ska sätta högre mål för oss. Kanske till och med högre än en röstandel på 25%. Kanske till och med högre än att vara det fjärde största partiet i Stockholms län. Men vi får inte stirra oss blinda på valet. Val är tacksamma medialt eftersom de erbjuder en förtätad och kvantifierbar bild av komplexa sammanhang och valresultaten är förstås avgörande för partiernas förutsättningar att bedriva politik. Att professionella politiker, ombudsmän och andra anställda partister fokuserar på det är naturlig...

Det var nog många miljöpartister som satte kaffet i vrångstrupen i morse när de läste Abraham Staifos ledare i GP om det politiska rävspelet i Gårdafrågan. Jag tror det är få som verkligen insett att MP:s ledning vill hjälpa Socialdemokraterna att riva halva södra Gårda för att bygga parkeringsplatser. Det finns mycket underligt i denna affär. Något av det mest märkliga är Kia Andreassons försvar för rivningsförslaget. Kia påstår nämligen att Socialdemokraterna vill riva hela Gårda! Ja, ni hörde rätt. Enligt Kia planerar Socialdemokraterna att riva all kulturhistorisk bebyggelse i Gårda, trots att den är klassad som riksintresse. Tack vare en heroisk insats av Kia har dock Socialdemokraterna nöjt sig med att riva halva Gårda. Det är den version som Miljöpartiets ledning försöker ge. Problemet är att det inte är sant. För det första har inte Socialdemokraterna sagt att de vill riva hela Gårda. För det andra så skulle S behöva ensam majoritet för att kunna ta ett sådant beslut i kommun...

Newsmill publicerar idag en debattartikel av mig: Socialdemokratins ekologiska utmaning handlar om städerna Det är en omarbetad och kortare version av min text i Den grå vågen , s-antologin som jag tidigare berättat om här... Andra bloggar om: stadsplanering , arkitektur , socialdemokraterna , katrine kielos , politik , den grå vågen , blandstad

Den grå vågen är en antologi som kommer ut nu i dagarna. Vi är ett gäng socialdemokrater som, utifrån olika perspektiv, beskrivit problem och möjligheter för den svenska socialdemokratin idag. Det är Katrine Kielos, Peter Gustafsson, Jonas Nygren, Marika Lindgren Åsbrink, Per Sonnerby, Eric Sundström, Johan Sjölander, Kristian Brangenfeldt och jag själv som varit med. Mitt bidrag heter "Tillbaka till stadsplaneringen - miljöpolitik bortom det gröna folkhemmet" och handlar om hur en socialdemokratisk stadspolitik borde se ut. Det är nämligen hög tid för socialdemokratin att formulera en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar stadspolitik - att överge den glesa bilstadens planeringsideologi och istället bygga den solidariska, hållbara och täta blandstaden. Läs vad Fokus skriver om Den grå vågen Andra bloggar om: stadsplanering , arkitektur , socialdemokraterna , katrine kielos , politik , den grå vågen , blandstad

Igår var jag på releaseparty på ABF för s-studenters nya debattbok "Från smedja till sambandscentral" där bl.a. Kajsa Borgnäs (s-studenters ordförande) och Ann-Sofi Hermansson (ledande s-politiker i Göteborg) medverkade. Boken verkar mycket bra och Kajsa och Ann-Sofie sa (som vanligt) kloka saker. Ann-Sofie framhöll hur viktigt det är att förena teori och praktik och berättade om hur teoretiska insikter hade gett henne analysverktyg att intellektualisera sin kroppsliga erfarenhet som metallarbetare och artikulera den erfarenheten politiskt. Efteråt hamnade jag (som vanligt) i en diskussion med Kajsa och Erik om klasserfarenhet. Det finns nämligen en tendens bland medelklass-sossar att lyfta fram den proletära, fysiska erfarenheten som något fantastiskt men samtidigt otillgängligt och exklusivt. Tanken är att den socialdemokratiska övertygelse vi medelklass-sossar håller oss med är en mer teoretisk, abstrakt, okroppslig och på något vis sämre övertygelse än den som arbetark...