Jag vill betala radioskatt

Public service-utredningen har debatterats en del, trots att förändringarna inte är så stora som man kunde ha väntat. Jag tillhör det fåtal som hellre vill ha en skatt, och inte avgift, på public service. Fri och opartisk samhällsinformation är en basal nyttighet, som alla ska kunna ta del av oavsett inkomst. Ingen ska vara för fattig, eller tvingas bli kriminell, för att kunna ta del av den samhälleliga offentligheten.

Idag är detta förstås endast ett hypotetiskt problem eftersom det enda public service-medium med någon självrespekt kvar, dvs. radion, är undantagen avgift. De medborgare som inte har TV-mottagare och bara lyssnar på radio behöver alltså inte betala. Jag är en av dem. Men jag skulle gärna vara med och bidra via skattsedeln.

Utredningen vill dock ha kvar avgiften. Men vill kalla den "public service-avgift", vilket ju är mer logiskt än "TV-avgift". Samtidigt ska avgiften även i fortsättningen vara beroende av om man har "TV-mottagare" eller ej, vilket inte är lika logiskt. Utredningens argumentet för detta är märkligt: "Om apparatkravet tas bort försvagas argumentationen för att avgiften är just en avgift. Avgiften får i stället mer karaktären av en skatt eftersom avgiften då tas ut även av den som inte har möjlighet att ta del av programföretagens utbud."

OK, men varför allt krångel? Varför inte istället ta bort avgiften och införa en public service-skatt?

Jag tillhör också dem som tycker att public service-företagen framför allt ska sysselsätta sig med samhällsinformation. Jag ser verkligen inte vad som är public service med Melodifestivalen eller Allsång på Skansen. Man kan tycka att det är trevligt, härligt, skôj eller vad vet jag. Men public service? Det främsta argumentet jag hört är att höga tittarsiffror är viktiga för en hög betalningsvilja. Vilket ju är lika smart som att hälla i massor med socker i gröten för att få barnen att äta nyttigare. Byt avgiften mot skatt så har vi löst det problemet. Förhoppningsvis kan då SVT också börja producera bättre program så jag får en anledning att köpa en televisionsmottagare.

Ett annat argument mot public service-skatt är att oberoendet gentemot staten skulle riskeras. Det är naturligtvis viktigt att oberoendet bibehålls och det måste självklart säkerställas innan vi går över till public service-skatt. Frågan är hur fri och oberoende public service är idag, med all sponsring och märkliga avtal. Det besynnerliga och högst olämpliga gynnandet av kristen propaganda, som Humanisterna satt ljuset på, är ett exempel. Public service skulle behöva en rejäl reformering för att hitta tillbaka till vad som borde vara dess raison d'être: Opartisk och tillgänglig samhällsinformation.

Relaterat: Utredningen, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6

Annat läsvärt: YimbyGBG skriver om infrastruktur, Morian skriver om Sahlin och Schyffert

Andra bloggar om: , , , , ,

Kommentarer

  1. "Fri och opartisk samhällsinformation" finns inte och har aldrig funnits...

    SvaraRadera
  2. @ anonym: Det beror på vilka kriterier man har. Ingenting existerar i sin absoluta form här på jorden...

    SvaraRadera
  3. Jag har delat din uppfattning att Public Service bör vara skatte- och inte avgiftsfinansierad, av samma skäl som du anför, men avgiftsanhängarnas argument att P.S.-bolagen skulle bli alltför känsliga för den sittande regeringens (vilken regering det än är) nycker tycker jag är svårt att bortse från. Om någon lyckas lösa det problemet vore det suveränt - tills dess får vi nog dras med avgiftsfinansieringen, trots att det inte är någon perfekt lösning. Jag är rädd att alternativet är sämre.

    SvaraRadera
  4. @ jimpan: Jag håller med dig. Men som jag ser det är public service folkets angelägenhet, det känns därför naturligt att det är riksdagen som sätter finansieringsnivån (vilket de tekniskt sett ju redan gör idag). Dessutom är det ju hursomhelst regeringen som tillsätter styrelsen (som bestämmer över ekonomin).

    Public service förutsättningar beror på ägarstruktur och finansiering - och de ska vara demokratiskt/parlamentariskt fastlagda. Opartiskheten och oberoendet måste finnas i själva programverksamheten.

    SvaraRadera
  5. Intressant ämne Johannes Åsberg även om jag inte alls håller med dig i dina slutsatser!

    "Ingen ska vara för fattig, eller tvingas bli kriminell, för att kunna ta del av den samhälleliga offentligheten."

    Retoriskt intressant poäng men likväl verklighetsfrämmande. Nu har jag ju inte läst om någon som direkt fått gå från hus och hem pga TV-licensen. Intressant att notera att TV-licensen faktiskt även ingår i socialbidragsnormen just för att alla ska ha råd med den. Däremot har vi läst om rika moderater som inte betalat pga ideologiska skäl. Public service måste få kosta! Public service är vitalt för demokratin.

    ...det enda public service-medium med någon självrespekt kvar, dvs. radion, är undantagen avgift.

    Man kan naturligtvis ha åsikter om TV som medium men att påstå att SVT på det stora hela skulle sakna självrespekt? Uppdrag Granskning, Agenda, Debatt, UR, Dokument Inifrån, Kobra, Existens, fördjupande temakvällar om demokrati, mänskliga rättigheter, rasism, homofobi, Förintelsen osv, Ja listan kan göras lång på program som håller mycket hög kvalitet enligt i stort sett alla kultur-journalister med hjärtat till vänster och även några till höger.

    Jag ser verkligen inte vad som är public service med Melodifestivalen eller Allsång på Skansen.
    Visst. Jag är inte lika elitistisk i min analys och accepterar och respekterar att människor vill ha underhållning. Och tro mig - det är skillnad på underhållning och underhållning. När jag efter en lång och hård arbetsdag vill ha just underhållning vill jag att det ska vara hög kvalitet och inga reklamavbrott. Den "underhållning" som erbjuds av de reklamfinansierade kanalerna är, tro mig, riktigt riktigt dålig. Och bara för att man nu är så svag att man vill ha TV-sänd underhållning ska man väl inte tvingas att se denna skitreklam? Intressant att du nämner Allsång. TV4 har ju en motsvarighet på Grönan och det sjungs ju inte direkt Taube där...Allsång är riktigt bra underhållning i jämförelse med TV4:s motsvarighet.

    Frågan är hur fri och oberoende public service är idag, med all sponsring och märkliga avtal.
    Ja det stämmer att vissa sportsändningar är sponsrade med några reklamskyltar och lite annat. Men att samhällsjournalistiken på SVT skulle vara sponsrade och beströdda med märkliga avtal är ju bara tokroligt. Visst har vi exemplet som humanisterna pekar på men det går att ordna på annat sätt.

    Ett annat argument mot public service-skatt är att oberoendet gentemot staten skulle riskeras.

    Det går helt enkelt att dribbla bort den risken. Blir public service en utgiftspost som alla andra kommer det finnas politiskt spelutrymme för populistiska strömningar av stilen: "Varför ska vi betala miljarder till public service när vi inte har råd med..." osv.

    Jag betalar TV-licens och jag betalar även för att både du och jag ska få lyssna på radio! du kan ju göra en frivillig betalning till Radiotjänst om du vill.

    SvaraRadera
  6. @ anonym: Hej Anonym, du har rätt om många saker, bla. mitt efternamn - vilket är ditt?

    Hursomhelst, träffande kritik. Du har helt rätt i att det är en hel del retoriska överdrifter. Jag tror likväl det finns de som undviker att betala pga av kostnaden, kanske i första hand de med knaper ekonomi.

    Min kunskap om programkvaliteten är ju något begränsad eftersom jag inte har TV själv, jag kan mycket väl ha missat de guldkorn mer hängivna tv-tittare, som du, hittar.

    Jag har svårt att se vad som är mer folkbildande med Melodifestivalen än tex Seinfeld eller Simpsons men hey, folk är olika. Om det är elitism, so be it.

    Vi är uppenbarligen överens om att public service ska vara oberoende, och att sponsringen är tvivelaktig. Gott så.

    Vad gäller relationen till staten - se mitt svar till jimpan.

    Tack för tipset om stödlicens! Att jag inte tänkte på det...

    Take care!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

Kvarteret som sprängdes

Invisible City