En radikal och progressiv stadspolitik

-


På måndag är det släpp för min rapport på Arena Idé: En radikal och progressiv stadspolitik

Den beskriver kortfattat och översiktligt bakgrunden till vår nuvarande stadspolitiska situation, lyfter fram tre centrala och särskilt problematiska stadspolitiska områden (bostadsbrist, segregation och miljöförstöring) och listar ett antal konkreta utgångspunkter för en radikal och progressiv stadspolitik.

Det här är den första rapporten i en serie på Arena Idé som heter Ny Tid, vars syfte är att befrämja en radikal och progressiv idéutveckling inom olika politikområden.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Kommentarer

  1. Redaktionen2010-03-12 09:49

    Fantastiskt! Nu rör det äntligen på sig.

    SvaraRadera
  2. J i Fruängen2010-03-17 21:06

    Hej! En ren fröjd att läsa! Varför syns och märks du inte mer i den här debatten - Om Socialdemokraterna varit av samma åsikt som dig hade det inte varit någon tvekan om vem jag röstat på!

    SvaraRadera
  3. johannes2010-03-18 19:19

    @ jimpan/jocko: Tack!

    SvaraRadera
  4. Jan Wiklund2010-03-26 16:41

    Den länkar vi till från Alternativ Stad.

    Ibland blir det förstås lite väl abstrakt och svårt att skilja från det du inte önskar. Lite "vi är för allt som är bra och mot allt som är dåligt". Men det kanske klarnar i den följande debatten.

    Jag skulle dock ha önskat en tydligare markering av kärnan - att det vi behöver mer av är närhet, en närhet som omfattar hela staden, och ett avståndstagande från såväl det resursmässigt orimliga rörlighetskravet som närheten tolkad som grannskapsenhet. Såvitt jag förstår ryms allt inom detta, kampen mot både segregation och miljöförstöring.

    SvaraRadera
  5. johannes2010-03-29 11:04

    @ jan: Ledsen att det tog sådan tid att okeja kommentaren.

    Intressanta synpunkter, men jag förstår inte riktigt vad du menar: Vad är det som är svårt att skilja åt i texten?

    Håller med om närhets-tanken - Alternativ Stad har skrivit mkt bra om det, borde haft med er på ngt sätt i texten, får bli nästa gång...

    SvaraRadera
  6. Rickard Nordin2010-04-12 17:16

    Tack för YIMBY-länken.
    Du har mycket bra åsikter, därför får du nu äran att bli den första (S)-bloggare jag följer stadigt ;-)

    Tillsammans kanske vi kan hitta på något spännande över blockgränserna kring valet?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer