Genus på dagis

-
Igår tog P1 upp problemet med allt större barngrupper på fritids. Det är ju i sig en viktig fråga men det var något annat som verkligen brände sig fast. I ett inslag från ett fritids i Sundsvall inleder reportern med en stämningsbild: "Ute spelar killarna fotboll och inne i köket hjälper flickorna till med att ordna mellanmål". Ingen reaktion. Ingen tycker uppenbarligen att det är något konstigt med denna bild i Sverige år 2007. Detta måste ändras. Dagis och fritids kan inte längre betraktas som någon sorts laglöst land där personalen obekymrat kan ägna sig åt könsdiskriminering. Vi måste ta ansvar för att framtidens män och kvinnor får en rimlig chans att utvecklas bortom konventionens förkrympta könsroller. Det är uppenbarligen nödvändigt med en omfattande genuspedagogisk fortbildning för personal vid dagis och fritids. Läs gärna utredningen "Jämställdhet i förskolan" (SOU 2006:75).

andra bloggar, om: , , ,

Kommentarer

  1. Anonym2007-06-20 08:41

    Vi ser det inte helt på samma sätt
    http://lumaol.wordpress.com/2007/06/20/genuspedagogik-hej-vad-det-gar/

    SvaraRadera
  2. Anonym2008-10-14 12:36

    Jag håller helt med! Jag blir så arg på att barn ska behandlas på olika sätt beroende på kön. Att ena sidan av en leksaksaffär är rosa medan den andra är svart, grön och full med häftiga maskiner.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer