S-kongress

-
I helgen hade Socialdemokraterna i Göteborg kongress. En viss tyngdpunkt mot samhällsplaneringsfrågor kunde märkas. Mest uppmärksamhet har nog frågan om trängselavgifter fått. Kongressen valde att avvakta fortsatt utredning av frågan innan man tog ställning men bestämde att en förutsättning för införandet av trängselavgifter är att intäkterna ska gå till kommunala infrastruktursatsningar och att det först ska hållas en folkomröstning. Man beslutade också att arbeta för att starta ett kommunalt byggföretag och att avsevärt öka antalet gårdsgator. Man beslutade också om satsningar på passivhus-teknik vid renoveringar av miljonprogramsområden och att framtida investeringar i transportinfrastruktur ska främja kollektivtrafik och järnvägssystem. Man tog också ett uttalande om långsiktig finansiering av infrastrukturinvesteringar, som blev ganska omdebatterat. Dessutom beslutades om längre tidsintervaller vid övergångsställen och att Andra Långgatan ska göras om till gårdsgata eller gågata.

Just vad gäller Andra Långgatan försökte en del av oss betona skillnaderna mellan gårdsgata (nyurbanistisk trafikintegrering) och gågata (funktionalistisk trafikseparering). Det vore enligt vår mening verkligen olyckligt om 2:a Lång blev gågata. Tyvärr fick vi inget gehör för detta, så vi får hoppas att SBK håller tungan rätt i mun när det här kommer upp.

Mer om kongressen finns här...

Andra bloggar om: , , , , , ,

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer