Artikel i Fria tidningen

-
Fria tidningen har en serie om stadsplanering där tidigare Joakim Forsemalm (etnolog), Catharina Thörn (sociolog) och Anders Gardebring från YimbySTHLM skrivit intressanta artiklar. Idag publiceras en text av mig, som representant för YimbyGBG. Det enda som är lite tråkigt är ett av redaktionens bildval (inkl. bildtext), som ytterligare förstärker stigmatiseringen av miljonprogramsområden som Bergsjön. Det var definitivt inte poängen med min text. Tvärtom, det är absolut nödvändigt att överbrygga dikotomiseringen mellan innerstad och ytterstad, förslagsvis genom att bygga urbant.

Texten är nu nätad...

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Kommentarer

  1. Anonym2008-10-30 16:08

    Sorry. Det var inte min avsikt att stigmatisera Bergsjön, även om jag kan förstå att det framstår som så.

    Hoppas du kan godta min ursäkt.

    SvaraRadera
  2. johannes2008-10-30 16:30

    @ jimpan: Jag tänker inte godta din ursäkt, för det finns inget att be om ursäkt för. Jag är glad och stolt över att jag fick möjlighet att vara med i Fria Tidningen. :)

    Jag kände bara att det var nödvändigt att förtydliga vad som var (och inte var) min poäng med artikeln.

    Det vanligaste kritiken man får höra när man försvarar tät blandstad är nämligen just att man stigmatiserar miljonprogrammet (alternativt att man ikoniserar medelklassliv). Jag försöker därför alltid vara tydlig med att det inte handlar om att svartmåla förorten (eller skönmåla medelklassen). Dystra bilder på skivhus i granskog är ett big no-no lär man sig snabbt...

    Den vanliga läsaren skiljer inte heller på redaktionens text och artikelförfattarens text (ett vanligt problem vid rubriksättning tex). Så för att förekomma kritiken lade jag in den där brasklappen.

    Ha det bra och fortsätt att blogga för guds skull!

    j.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer