Slaget om Europas identitet

-


Imorgon har vi en ny premiumbokning till GSHF. Professor Mats Andrén (jo, det är faktiskt sant) kommer att tala. Tema för föreläsningen: Slaget om Europas identitet. För den som är intresserad har Andrén nyligen gett ut en ny bok: Den europeiska blicken och det lokala självstyrets värden.

Ur förlagets presentation:

"Bokens övergripande tes är att det finns ett samband mellan den europeiska blicken och diskussionerna om det kommunala självstyrets värden. Det lokala självstyret blir en kontroversiell fråga när idéer formuleras som är hämtade från Europa och bär andra perspektiv än de som är förhärskande i Sverige. Då ifrågasätts och utmanas den svenska traditionen av statskontroll. Då tänks nya tankar, då ser man andra möjligheter. Statsperspektivet ställs mot ett kommunperspektiv. Idag har det kommunala självstyret åter blivit ett omstritt begrepp. I vilken grad skall kommunerna själva avgöra vad de skall ägna sig åt och i vilken utsträckning skall de utföra vad staten ålägger dem? Vilka värden skall det kommunala självstyret hävda? För att förhålla sig till sådana frågor krävs kunskap om vilka det kommunala självstyrets värden är, hur de historiskt har vuxit fram och vilka traditioner de knyter an till. För första gången görs här en undersökning av det svenska kommunala självstyrets värden från dess början och fram till våra dagar. Boken ställer frågor om hur dessa värden diskuterats och förändrats men också hur förbindelserna till den europeiska idéutvecklingen har sett ut."

andra bloggar om: , , , ,

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer