bios politikos

Igår, fyra dagar efter avslöjandet i Aftonbladet, kommenterar slutligen partisekreterare Ibrahim Baylan Svenskt Näringslivs infiltration av Socialdemokraterna. Som Lena Sommestad beskriver i en mycket klok och välformulerad betraktelse så är innehållet i Baylans kommentar en besvikelse: Istället för att tydligt ta avstånd från Niklas Nordströms och Primes agerande, väljer Baylan att i sitt uttalande rikta kritik mot dem i partiet som är upprörda över det som har hänt. Baylan uppmanar mig och andra som har uppmärksammat Prime-affären  att ”gräva ner stridsyxorna”. Han beskriver vår kritik som ett försök att riva upp en destruktiv debatt mellan höger och vänster i partiet. (”Man måste lugna ner sig och ta ett ansvar”.)  Men frågan är vad som är att ta ansvar i ett parti, där tilliten rämnar? Jag menar att tydlighet krävs mot dem som har felat – inte mot dem som kritiserar felsteg. Att partiledningen är tydlig om vilka etiska principer som gäller är viktigt inte minst för att återskapa e

Aftonbladets avslöjanden om hur PR-byrån Prime infiltrerat Socialdemokraterna chockerade många . Reaktionerna varierade. Många blev förbannade och besvikna . Många har också velat släta över eller bagatellisera det hela och en hel del människor har varit märkligt tysta. Niklas Nordström beräftar idag att han fått betalt av Svenskt Näringsliv för att driva opinion och påverka analysarbetet inom Socialdemokraterna. I försvaret av Primesossarna dominerar två "talking points" skademinimeringsarbetet: 1. Avslöjandet är en del i en falangstrid , det är konspirerande vänstersossar som ligger bakom. Den som pratar om skandalen bidrar alltså till falangstrider och drar ner S i ett "SSU på 90-talet"-träsk. 2. Det gör inget att propagera på uppdrag av Svenskt Näringsliv eftersom S är för tillväxt. Alternativt: Jaja, det var dumt att ta emot pengar men S är för tillväxt och nu måste vi börja prata om hur viktigt det är med tillväxt istället för att bidra till falangstride

Nyligen presenterades PISA 2009 , en internationell undersökning av 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Återigen bekräftades då att den svenska skolan befinner sig på ett sluttande plan sedan de stora reformerna på 1990-talet. Som Fredrik Jansson på Tankar från roten skriver i Social Europe Journal verkar vi vara på god väg att förverkliga den nuvarande regeringens ambition att göra Sverige till ett land bland andra, medelmåttigt istället för exceptionellt. Det krävs dock ingen exceptionell kunskap för att se orsakerna till den svenska skolans katastrofala utveckling. Sten Svensson, fd. redaktör på Lärarnas tidning, förklarar pedagogiskt sammanhangen på dagens GP Debatt och i en knivskarp krönika i DN Kultur (ej på nätet) kopplar Malin Ullgren samman skolans utveckling med framväxten av medelklass-fenomenet "curlingföräldrar". Curlandet är enligt Ullgren en rationell reaktion på det konkurrenssamhälle som blir allt tydligare. Sporten cur

Igår kom den första av Kriskommissionens rapporter, den går att läsa här . Det är en klar och tydlig genomgång av opinionens utveckling under förra mandatperioden och en genomtänkt analys av varför det gick som det gick. Ulf Bjereld har skrivit om rapporten här . Slutsatserna bekräftar det jag skrev i min tidiga valanalys på Dagens Arena . Vi måste börja formulera provisoriska utopier igen. Det är dock viktigt att inse att provisoriska utopier inte växer fram utan konflikter, motsättningar, intern debatt och kritik. Socialdemokratin behöver både mod och förmåga. Mod att våga diskutera skilda sätt att utforma framtidens socialdemokratiska politik och förmåga att hantera intern idépolitisk polemik öppet och frimodigt utan att det urartar till personstrider och palatsintriger. Och så behöver vi sluta prata om att det behövs förnyelse. Det vet vi vid det här laget. Nu behöver vi börja prata om vad den förnyelsen egentligen ska bestå i. För övrigt är det oerhört intressant att följa förtro

Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu

Marika på Storstad skriver som vanligt klokt och insiktsfullt om valet . Karl Palmås gör en mycket intressant och djuplodande valanalys på Dagens Arena och på sin blogg. Även Arbetarrörelsens Tankesmedja utvärderar valresultatet: DEL 1 Valutvärdering den 20sept del1 from ABF on Vimeo . DEL 2 Valutvärdeirng 20 sept del 2 from ABF on Vimeo . Andra bloggar om: arbetarrörelsens tankesmedja , borgnäs , val , socialdemokraterna , politik , abf , eric sundström , arena , ideologi

Eftervalsanalys i Dagens Arena: Socialdemokraternas katastrofala valresultat kom som en chock. Jag och många med mig var naturligtvis beredda på att en valförlust var möjlig men en sådan total genomklappning hade ingen förväntat sig. Samtidigt kom det inte heller som en fullständig överraskning. Partiet har sedan länge präglats av en känsla av kris. Man har försökt förstå vad som är fel. Det är ett grubblande som tagit mycket tid och energi. Många och långa diskussioner, ständigt kretsande kring samma sak - att hitta "felet". Är det för mycket vänster, för mycket höger eller för mycket mittemellan? Är det tidsandan som spökar eller någon speciell sakfråga? Beror det på enskilda företrädare eller hela partiapparaten? Ja, vad är egentligen problemet? Ju mer man diskuterar det desto svårare blir det att hitta ett enkelt svar. Låt mig därför bara ta upp en sak som jag tror är viktig att tänka på framöver och som Anders Nilsson och Örjan Nyström lyft fram i sin moderna klassiker &

En vecka kvar - gillar du vad som står här ska du rösta rödgrönt: ANSVAR FÖR HELA SVERIGE Sverige ska vara ett jämlikt land. Det är vårt mål. För att nå dit måste vi skapa fler möjligheter. Barnens framtid ska inte avgöras av vad föräldrarna tjänar eller var man bor. Utbildning och trygghet ska vara för alla, så att vi kan utvecklas, genom hela livet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att påverka både sina egna liv och samhällsutvecklingen i stort. Ingen ska hindras av diskriminering. Alla ska kunna förverkliga sina drömmar och utveckla sina förmågor. Ett jämlikt Sverige är ett framgångsrikt Sverige. Där tas all begåvning, alla talanger och all arbetsvilja tillvara. Engagemang och nyfikenhet förvandlas till nya idéer och växande företag, och därmed jobb och framtidstro. Så kan Sverige konkurrera med kunskap och förnyelse i en värld av ständigt tuffare internationell konkurrens. Ett jämlikt Sverige förutsätter ett jämställt Sverige. För att minska klyftorna mellan kvinnor och män

Jag har tidigare påpekat att det är hög tid att utvärdera de senaste decenniernas privatiseringshysteri. Vissa grundläggande samhällsfunktioner sköts bäst av det gemensamma och bör inte styckas upp och kastas ut på marknaden. Ett sådant område är uppenbarligen järnvägen. Det hindrar inte de borgerliga från att fortsätta bryta upp tågtrafiken. Att verkligheten visar en tydlig ovilja att rätta sig efter de nyliberala dogmerna är naturligtvis inget som stör vår nuvarande regering. Rösta för en fungerande tågtrafik den 19 september! DN har tagit en närmare titt på avregleringen, jag citerar in extenso: Avregleringen har lett till tågkaos Den 1 oktober vill regeringen ta ytterligare ett steg i avregleringen av den svenska järnvägen. Konkurser, trasiga, inställda och försenade tåg och utebliven service har följt i avregleringens spår. Det visar DN:s granskning. Sverige är i dag ett av Europas mest avreglerade järnvägsländer och om en månad införs total avreglering. Då ska vilket bolag som

Under Kulturkalaset var jag inbjuden av Stadsbyggnadskontoret och Älvstranden Utveckling för att hålla en populärvetenskaplig föreläsning om stadsplanering på temat: "En blandstad med plats för alla". Hela filmen därifrån kan ni se på Älvstranden Utvecklings hemsida. Här är en kortare version, kompletterad med de bilder som jag visade. Håll till godo: Andra bloggar om: kulturkalaset , stadspolitik , blandstad , stadsutglesning , politik , bostadsbrist , stadsplanering , arkitektur

Den 8 september samlas ledarna för de rödgröna partierna i Göteborg - Anneli Hultén (s), Kia Andreasson (mp) och Marie Lindén (v) - för att diskutera Göteborgs framtida utveckling, utifrån ett manifest för en rödgrön stadspolitik som kommer att publiceras strax innan valet. Deltar i samtalet gör också manifestets två författare Karl Palmås (miljöpartist och forskare Chalmers) och Johannes Åsberg (socialdemokrat och urbanist). Göteborg står inför stora utmaningar i form av bostadsbrist, segregation och stadsutglesning. Ska vi möta dessa utmaningar på ett hållbart sätt krävs nytänkande. Vad kan de röda och gröna partierna lära sig av varandra? Går det att utveckla en rödgrön stadspolitik och hur skulle den i så fall se ut? Vi ses på House of Win-Win på 3:e Långgatan 13 den 8 september. Samtalet börjar kl 19 och beräknas hålla på till ca kl 21. Moderator: Ann-Louise Pettersson Arkitekt SAR/MSA. Arrangör: Tjänstemännens s-förening . Fri entré. Mötet på facebook... Andra bloggar om: annel

En av valets viktigaste debattartiklar publicerades (om än styvmoderligt placerat) idag i GP . Socialdemokraterna gav genom Mona Sahlin, Anneli Hulthén och Leif Pagrotsky tydliga besked om den kanske viktigaste frågan inför nästa mandatperiod - bostadsbristen. Det här är oerhört viktigt: S vill bygga 10.000 bostäder i Göteborg fram till 2015. Ytterligare 1.000 bostäder ska reserveras för unga. Nytt investeringsstöd för hyresrätter. ROT-avdrag även för flerbostadshus. Sänkt skatt för bostadsrätter, hyresrätter och studentbostäder. Ingen utförsäljning av allmännyttan. Länsstyrelsens rapport om bostadsmarknaden som kom nyligen visar att länets befolkning förväntas öka med ca 8300 personer årligen. Göteborg beräknas stå för hälften av dessa. Följer man nyckeltalen för bostadsbehov betyder det att Göteborg behöver ett tillskott av ca 2500-3000 bostäder per år. Får vi ett rödgrönt styre i Stockhom och Göteborg så kommer vi alltså äntligen att kunna följa befolkningsutvecklingen i bostadsbyg

Andra bloggar om: mona sahlin , sommartal , val , socialdemokraterna , politik

Dagens filmtips är en prisbelönt dokumentär från 1996, Taken for a Ride . Den berättar den fascinerande och skrämmande historien om hur amerikansk bilindustri lyckades förstöra ett av världens bästa kollektivtrafiksystem. I förlängningen är det också en berättelse om en ofantlig överföring av statliga medel till privata vinstintressen. Nu väntar vi bara på filmen om hur det gick till i Sverige när bilindustrin i vårt land, i samverkan med det politiska systemet, hårdhänt omformade vårt land till ett bilsamhälle. Boken finns redan - den heter Bilsamhället , teknikhistorikern Per Lundins avhandling från 2008. Läs den! Andra bloggar om: bil , bilsamhället , kollektivtrafik , ekonomi , politik

Lena Andersson skriver alltid klokt och insiktsfullt. Men den krönika som DN publicerar idag är ändå något utöver det vanliga. Det var länge sedan jag läste en text som med sådan fullständigt övernaturlig precision frilägger och förklarar en politisk situation, i blixtbelysning, tydligt, enkelt men utan att förenkla. I ett välfärdssamhälle är livet mer än överlevnad och dräglighet. Och en kärna är betydligt mindre än sin frukt. I fruktköttets fibrer finns ett myller av gemensamt finansierade icke-materiella företeelser öppna för alla. Och där alstras något annat och mycket viktigt, en anda av rättfärdighet, en upplevelse av likvärdighet inför det samhälle som var och en fullt ut får vara och ta del av. Update: Sjölander och Rebella skriver också om Andersson. Andra bloggar om: lena andersson , välfärd , politik , moderaterna , dn

Turerna kring Boultbee (som äger och förvaltar köpcentrum) och det allt mer urspårade borgerliga styret i Stockholm blir bara värre och värre. Marika skriver klokt om affären här och Sjölander fyller på med kloka tankar här och Alliansfritt Sverige här . Det grundläggande problemet är dock uppenbart: Man ska inte kunna köpa och sälja stadsdelscentrum. Att någon överhuvudtaget äger ett stadsdelscentrum är absurt och ett resultat av funktionalistisk planideologi, där all handel och service koncentreras i en byggnad och resten av stadsdelen är en bostadsenklav. Lösningen för stadsdelar med funktionalistisk struktur är därför att långsiktigt bryta upp denna zonering. Bygg på eller omvandla lägenheter i renodlade bostadshus till lokaler och arbeta med trafikplanering för att öka genomströmningen av potentiella kunder. Yimby i Hammarkullen - notera affärslägenheten i bakgrunden Det är faktiskt något som långsamt börjat hända av sig självt i stadsdelar som Rinkeby och Hammarkullen. Men det

Tänk dig att du går in på en klubb för att dansa och ha kul. När du kommer in får du veta att du inte får vara på dansgolvet eller röra dig fritt i lokalen. Du ska sitta i ett hörn, avskild från dina vänner och övervakas av en vakt. Inte för att du är för full, inte för att du är våldsam, utan för att du lider av en muskelsjukdom och sitter i rullstol. I dagens GP kan vi läsa om Linda Calderon som inte fick dansa på Sticky Fingers med sina vänner eftersom hon är rullstolsburen. Hur vi ska skapa en mer öppen och tillgänglig stad är en oerhört viktig fråga. Alltför ofta sätts tillgänglighet i motsats till roliga och spännande arkitektoniska lösningar. Det är fel. Vi ska inte behöva tvingas välja mellan fantasilös "servicehemsarkitektur" och spännande men exkluderande stadsmiljöer. För två månader sedan skrev jag en debattartikel om detta i Fria Tidningen tillsammans med Linda Karlsson, ordförande för Unga Rörelsehindrade i Göteborg: Många unga människor efterfrågar idag en le

När jag satt och försökte läsa ifatt blogg-geisern om Det stundande upproret , som Copyriot drog igång och där bl.a. min namne Johannes Nilsson har bidragit med en skarpsinnig kritik , snubblade jag över en liten obetydlig passage som fick mig att börja fundera kring fetisch-begreppet. Det här är bara lite spridda tankar utan någon större systematisering: I den fjärde cirkeln (som handlar om metropolen) ägnar sig "Den Osynliga Kommittén" åt en del urbanist-bashing och konstaterar, sådär lite i förbigående, att staden blivit en historisk fetisch: "It’s because the city has finally disappeared that it has now become fetishized, as history." Copyriot instämmer delvis i detta men tillägger att det inte bara är metrofiler (han länkar till Yimby) utan även metrofober som har del i fetischeringen av staden. "Staden finns inte längre, åtminstone inte i sin traditionella form. Just därför har staden blivit till en historisk fetisch, menar Osynliga Kommittén. Det kan li

Omvandlad lokal i korsningen 4:e Lång och Värmlandsgatan Krönika i AiP/NyTid Socialdemokraterna är som alla vet det nya småföretagarpartiet. Vi har en politik för kreativitet och nytänkande som ger fler människor möjlighet att pröva sina vingar som egenföretagare. Men då krävs också en stadspolitik som stöttar entreprenörskap. Små företag behöver små lokaler med små hyror. Det är ingen slump att innovativa men kapitalsvaga verksamheter ofta återfinns i äldre byggnader där hyran är låg. Som urbanisten Jane Jacobs har uttryckt det: ”Nya idéer behöver gamla hus”. Problemet är att det börjar bli ont om gamla hus. Under de senaste åttio åren, som präglats av funktionalismens separeringstänkande och massbilism, har man slutat att bygga lokaler i gatuplanet. I stället har man satsat på storskaliga och isolerade verksamhetsområden, vilket inte alltid passar mindre företag i tjänstesektorn. Därför är det viktigt att säkerställa ett stort utbud av små, billiga lokaler där människor bor. Att goda

"Depostmodernize Deleuze" Tipstack till Heiti :) Andra bloggar om: stadsplanering , arkitektur , delanda , deleuze , heiti ernits , materialism , numaterialism , konst

Ett av vänsterns fundamentala problem är dess komplexfyllda relation till reformismen. Jimmy Sand har nyligen skrivit ett intressant inlägg om detta. Revolutionära förändringar framstår för den vänstersinnade som renare, finare och vackrare än socialdemokratiskt, pragmatiskt småpillande. Att bekämpa Kapitalismen (vilket väl trots allt även för den mest ortodoxe marxist måste ses som blott ett medel) blir viktigare än målet - att åstadkomma ett jämlikt och solidariskt samhälle. Denna vänsterpurism fostrar en sorts soldatmoral, där det är viktigare att ståndaktigt och heroiskt motsätta sig alla icke-revolutionära förändringar än att "smutsa ned händerna" och faktiskt förändra något. Det här yttrar sig i det som ofta har kommit att bli den intellektuella vänsterns huvudsakliga sysselsättning - reaktiv kritik. Det viktiga är inte att hitta konstruktiva lösningar utan att visa hur alla tänkbara konstruktiva lösningar "egentligen" är uttryck för den allsmäktiga ondskan,

Jöran Fagerlund lyfter på ett föredömligt sätt frågan om kopplingen mellan privatiseringen och haverierna på våra järnvägar. Är det kausalitet eller bara samvarians? I likhet med Fagerlund lutar jag åt det förra. Att kortsiktiga vinstintressen inte ger långsiktiga lösningar borde väl egentligen inte vara någon överraskande insikt. Vi har nu under ganska många år "lekt affär" med de flesta grundläggande samhällsområden. Det kanske är dags att utvärdera lekstugan. Vad blev bättre och vad blev sämre ? Det börjar nämligen bli hög tid för ett samhällsbyggande på allvar. Media: GP , GP , DN , DN , DN , Ssd , Svd , Svd , EX , EX , EX , AB , AB , AB , AB , AB , AB , AB , EX Andra bloggar om: sj , tåg , infrastruktur , privatisering , fagerlund

Min förhoppning om ett rödgrönt stadspolitiskt genombrott under Almedalen infriades över förväntan. Miljöpartiets utspel om moratorium för externa köpcentrum var mycket glädjande. En stor del av våra städers problem med stadsutglesning beror på kommunernas oförmåga att hantera externhandelns utbredning. Jag gillar reporterns följdfråga här i inslaget. Att bara stoppa externhandel kan ju inte vara lösningen. Vi måste också se till att skapa förutsättningar för lokal handel. Där finns det mycket att göra. Lokal handel förutsätter nämligen lokaler för handel. Då kan vi inte bygga renodlade bostadsenklaver. Det är inte så komplicerat. Det här diskuteras också i den mycket läsvärda rapporten En grönare stad är en roligare stad som ligger till grund för Miljöpartiets förslag i Almedalen: "Många gånger är staden planerad så att ett utrymme bara kan användas till en enda sak. Det är affärer på ett ställe, arbetsplatser på ett annat och bostäder på ett tredje. Istället vill vi blan

Jag har skrivit en krönika i GP . Det är ett försök att frejma den diskussion som vi kommer att bli tvungna att ha förr eller senare (hoppas jag) - dvs. hur ska vi bygga Göteborg de närmsta 50-100 åren. Det gäller inte bara centrala områden som t.ex. Norra Masthugget , utan även mer perifera områden. Det tangerar förstås det jag skrivit om i min stadspolitiska rapport för Arena Idé. Vi får se om det lossnar nu under Almedalsveckan... Och snart kommer jag kanske igång med bloggandet igen... Jeez, till och med Erich Bengtsson har kapat mig från sin blogroll (om det inte är för att han är sur på mig eller för att han avskyr breakbeat...) Å andra sidan känns det faktiskt ganska överflödigt nu när STORSTAD finns, den bästa politiska bloggen i riket. Andra bloggar om: blandstad , stadsplanering , arkitektur

CutnRuns remix av Santogolds "Shove It". Brooklyn we go hard...

Snyggaste breakbeatvideon någonsin?

Grooverider behövde inte göra mycket med den här gamla indie-dängan, lite snabbare, lite mer trasig synthbas - excellent!

All Seeing I gjorde en fin liten remix av Sonny&Chers "The Beat Goes On" (vilket tydligen ska stå på Sonnys gravsten btw) med samplingar från Buddy Rich version där hans dotter Cathy Rich sjunger. Typisk sent 90-tals video med fram/tillbakaspolning etc. Det var galet coolt med fram/tillbakaspolning när pappi var ung... :)

Marvin Young aka Young MC slog igenom i slutet av 80-talet. Hans flow var enastående i jämförelse med de flesta andra rappare vid den tiden. Här är en skön remix av Know How av Stanton Warriors. Videon är ett uppträdande på Arsenio Halls talkshow där Young MC kör sin hit Bust a Move, komplett med "running man"-dans, stora skjortor och sporttights. Lite sexistisk klippning ibland tyvärr men i övrigt breakbeat heaven ...

En av många välanvända samplingar från "It Takes a Nation of Millions to Hold Us Back": Rock-rock-rock-rock-rock-rock-rock-rock the-the-the-the-the-the-the Fu-fu-fu-fu-fu-fu-fu-funky-ky-ky-ky-ky-ky-ky Beats beats beats beats beats beats...

En dålig MC kan sänka den bästa låten, men en bra MC kan lyfta den tristaste. MC:andet inom dnb har utvecklats mycket under 00-talet (förmodligen för att kompensera utvecklingen av musiken). Harry Shotta är dnb:s motsvarighet till Eminem. Spittar mycket textbaserat (inte bara det vanliga migedi-bigedi-digedi). Enjoy!

Pablo Gad-samplingen kommer till användning igen.

Man blir aldrig trött på det legendariska israelites-riddimet.

London Elektricity (underbart namn) gav oss denna rökare. Trevlig kombo av house och dnb - ett välbehövligt alternativ till den brötiga gabber-dnb som tagit över scenen.

Det är svårt det här med regelbundet bloggande. Men med tanke på hur mycket oldies jag kör så passar väl "gårdagens breakbeat" ganska bra som titel... Här är Roni Size jazziga Brown Paper Bag från albumet New Forms 1997.

Den här låten är verkligen skrämmande bra.

Utsökt evergreen från Goldie med skönsång av Diane Charlemange som annars är mest känd från Urban Cookie Collective (som hade en brottarhit med "The Key The Secret" ). Det finns en remix av Roni Size som t.o.m. är strået vassare än originalet.

A Guy Called Geralds sublima acid house-dänga fick en fin breakbeat-rework av krigarna från Stanton.

En annan modern klassiker från Freestylers.

Prodigy är är ju lite av the Grand Old Man när det gäller breakbeat och de enda som riktigt tagit steget över och blivit mainstream. Man kan säga att de är breakbeatens Kent. Precis som sin swindieska motsvarighet har de dock numera förbrukat all kredd och är sedan länge ett tragiskt clownband som kör någon sorts numetal-techno. Det kan vara svårt att tro att de en gång var kattens pyjamas. Men så var det. Voodoo people var kanske höjdpunkten. Föga anade vi då att de karaktäristiska distade gitarrsamplingarnas ominösa klang förebådade en tröstlös resa ner i ett lerigt hårdrocksträsk.

E-lab-rat tillhör en av de bästa grupperna som gör ny oldskool-hardcore. Glatt, positivt och svängigt. Guldstjärna för namnet.

Av någon för mig okänd anledning plockades den här fantastiska Shy FX-låten från '94 upp av anarkavänstern och har nu spelats i 15 år när det varit palestinasjal/munkjacke-demo på gång. Under kravallerna i GBG spelades den flitigt, vilket fick mig att parafrasera Emma Goldman: "Även om jag kan dansa till det är det inte min revolution..."

Kloka ord på borgerliga ledarsidor idag. Pagrotsky skriver om moderaternas nyspråk och Göran Rosenberg skriver om gränserna för vinstintresset. Sveriges kanske bästa politiska blogg - Storstad - har tidigare konstaterat vad som borde vara självklart: Vi måste sluta dumpa kommunal verksamhet till vrakpriser åt privata vinstintressen. Men det är också, precis som Rosenberg gör, viktigt att diskutera vilka samhällsområden som alls ska utsättas för styrning av vinstintresse. Jag har tidigare problematiserat idén om brukarinflytande här på bloggen. Att outsourca det politiska systemets förvaltningsområden till det civila samhället innebär inte nödvändigtvis demokrativinster - vilket många verkar tro. Att outsourcing av grundläggande välfärd och centrala samhällsfunktioner till det ekonomiska systemet inte gör det borde dock alla intelligenta personer inse. Men har man en nyliberal Weltanschauung är det just det man tror. "Avförsamhälleligandet" (eller urbäddningen för att ta

Klassiskt jungle-anthem från Rebel MC 1994.

Ali G har ju förstört den här låten. Men den är ju faktiskt väldigt bra. Egentligen. Typisk M-beat produktion. Booyaka!