2016-07-01

Barntät stad

Ledare i Ny Tid



Göteborg befinner sig i en spännande brytningstid just nu. Staden växer och förtätas snabbt. Byggtakten är den högsta på fyrtio år. Nya stadskvarter skjuter upp bredvid de gamla och helt nya stadsdelar tar form. De närmaste åren kommer vi att bygga ännu mer. Med denna snabba och kraftiga volymökning är det oerhört viktigt att samtidigt säkra att det vi bygger blir bra.

Det gäller särskilt det viktigaste av allt: Barnen. Planerar vi staden utifrån ett barnperspektiv vet vi att vi hamnar rätt. En stad som är bra för barn är bra för alla. Och omvänt så är det som är bra för alla också bra för barn. Att ha nära till andra människor och verksamheter och ha gång- och cykelavstånd till det mesta är precis lika viktigt för barn som för oss vuxna. Ja, kanske ännu viktigare.

Att vi bygger tätt är alltså inte problemet, tvärtom. Det finns täta stadsmiljöer i Majorna-Linné som är mer barnvänliga än många glesa bostadsområden. Problemet är när vi bygger stadsmiljöer där barnens funktioner inte är med. Där barnen inte får plats. Det handlar inte om täthet utan om hur vi använder marken. Bygger vi ihop husen mot gatan kan vi få en stor sammanhängande friyta på innergården där barnen kan leka. Sprider vi istället ut husen över tomten får bostäderna bättre utsikt och kan kanske säljas lite dyrare men friytan blir uppsplittrad och svår att använda.



Kvarteret Kostern i slutet av Andra Långgatan visar hur man inte ska göra.



Fyra lameller och fyra trånga schackt mellan ca 200-700kvm.



...istället för ett riktigt kvarter och en stor innergård på ca 1700kvm.


Ett annat problem är att innergårdar som skulle kunna vara utmärkta lekytor delas upp och spärras av efter fastighetsgränserna. Istället för en stor sammanhängande friyta får vi flera små gårdar och grannbarnen får svårt att leka med varandra. Även utformningen är viktig. En öppen gräsmatta med något enstaka klätterträd som i många gamla landshövdingekvarter ger mer lekmöjligheter än de överplanerade och hårdgjorda friytor som är vanliga idag.

Vi måste också bli bättre på att ge utrymme för barnens ”arbetsplatser”. Det behövs fler lokaler för skolor och förskolor. Den långsiktiga lösningen är naturligtvis att se till att lokalerna finns där från början. Det måste in flexibel lokalyta i bottenvåningarna på nya hus och flexibla byggnader för kommunal service i nya stadskvarter. Det vi bygger idag ska stå i mer än hundra år och klara stora socioekonomiska och demografiska förändringar. Då behövs en flexibel lokalstruktur som över tid smidigt kan anpassas till skiftande behov. Så kan Göteborg bli en ännu bättre stad för framtida generationer. Vi ärver ju inte staden av våra föräldrar, vi lånar den av våra barn.


arkivlänkar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...