2013-11-10

Kluster istället för campus

Planerna på Campus Näckrosen, som universitetets rektor Pam Fredman presenterade på GP Debatt nyligen, är på många sätt lovande. Målsättningen att skapa ett öppet och tillgängligt kulturellt kluster runt Näckrosdammen är inspirerande och skulle kunna väcka liv i detta mycket centrala område som länge legat i bakvattnet. Men det är också en målsättning som kräver nytänkande och mod för att infrias.

Området bakom Götaplatsen är idag en urban bubbla som sluter sig inåt. Den bubblan måste man sticka hål på så att den omgivande staden kan flyta in. Bunkerliknande fastigheter som t.ex. Artisten behöver tillbyggnader som öppnar sig mot gatorna runtomkring, gärna med verksamheter som drivs av externa aktörer. Kluster måste nämligen inte byggas som monofunktionella öar, desinficerade från andra verksamheter.







Tvärtom fungerar kluster bäst när de är inbäddade i en variationsrik stadsmiljö. Det är därför lite oroväckande att man använder begreppet ”campus”, vilket signalerar en avskild enklav, en isolerad institutionsmiljö som avgränsar sig mot omgivningen och skapar barriärer i stadslandskapet. Det är inte det vi behöver mer av i Göteborg. Vad vi behöver är istället fler levande stadskvarter, sömlöst integrerade i stadsstrukturen. Av samma anledning får man hoppas att referensen till ”evenemangsstråket” inte är så bokstavligt menad. Satsningen på evenemang har varit mycket framgångsrik under mer än två decennier och har betytt mycket för Göteborg men den besynnerliga idén att lägga alla evenemangsarenor på en lång rad längs Skånegatan har inte skapat ett ”stråk”, utan istället en kilometerlång ogästvänlig barriär i stadslandskapet. Det är knappast det man ska inspireras av när man utvecklar området runt Näckrosdammen. Bättre inspiration hittar man i det kulturella klustret runt Järntorget. Här blandas större och mindre institutioner, företag, kooperativ och bostäder i en salig röra. Mixen av stort och smått, tillsammans med publika bottenvåningar skapar attraktiva och spännande stadsmiljöer som lever även efter kontorstid.

Universitetet är en viktig aktör i utvecklingen av Göteborg, inte minst genom de många centralt belägna fastigheter som man kontrollerar. Här finns en enorm potential till urban förnyelse, vilket jag skrivit om tidigare. Tänk bara på vad publika lokalytor i gatuplanet längs sidorna av Handels, Samvetet eller Pedagogen skulle göra för stadsmiljön.













Universitetets ”gränssnitt” mot staden har en otrolig förbättringspotential, om man vågar utnyttja den. Strategin att sprida ut universitetets olika delar i staden, istället för att samla allt på ett isolerat campusområde har varit lyckosam både för universitetet och staden. Det är en utveckling man bör fortsätta och fördjupa. Utvecklingen av området runt Näckrosdammen har alla förutsättningar att bli startskottet för nästa steg i universitetets närmande till staden. Här kan man lösa upp gränserna mellan stad och universitet ännu mer. Om man vågar.

Lyckligtvis är skickliga arkitektkontoret inobi (som jag gjorde stadsutvecklingsprojektet Guldhedsstaden tillsammans med) inblandat i planerna vilket torde borga för fantastiska resultat. Deras otroligt genomarbetade och insiktsfulla analys har precis rätt inriktning. Förhoppningsvis fullföljer man den i det fortsatta arbetet.

1 kommentar:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

arkivlänkar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...