Habermas på svenska
Jürgen Habermas "Mellan naturalism och religion" finns nu på svenska. Enligt Ola Sigurdson (recension i GP) kommer boken att vara "...ett riktmärke för diskussionen om religion och politik i den närmaste framtiden". Boken går att köpa från det utmärkta förlaget Daidalos i Göteborg.
Såhär beskriver de innehållet:
"Som ingen annan av de stora systematiska tänkarna i vår tid har Jürgen Habermas genom decennier ständigt tagit ställning i brännande frågor i tiden och låtit sitt filosofiska arbete inspireras av aktuella konstellationer. Det är inte tal om att hans enorma tidsdiagnostiska kraft har försvagats. Hans Joas, Chicago University, i recensionen av Mellan naturalism och religion i Die Zeit. Två motsatta tendenser kännetecknar vår tids intellektuella situation – utbredningen av naturalistiska världsbilder och det växande politiska inflytandet för religiösa ortodoxier. I denna uppsatssamling pläderar Jürgen Habermas å ena sidan för en naturalism som låter sig förenas med föreställningen om handlande personer och mänsklig intentionalitet – och därmed frihet. Å andra sidan förespråkar han en tolkning av sekulariseringen som en läroprocess i västliga samhällen där inte bara det religiösa medvetandet moderniserats utan ursprungligen religiösa intuitioner om det sårbara livet också omformulerats i ett sekulärt moraliskt språk. Från frågan om religionens plats i liberaldemokratiska samhällens offentliga liv vänder sig Habermas till frågan om förhållandet mellan principen om likabehandling av individer å ena sidan och kraven på kulturellt erkännande och kollektiva kulturella rättigheter å den andra. Härifrån vänder han sig så till frågan om hur vi idag kan tänka oss en politisk författning för ett pluralistiskt världssamhälle. Vilka utsikter finns det idag att realisera Kants vision om ett »världsmedborgerligt tillstånd»? Uppsatssamlingen inleds med att Habermas reflekterar över de biografiska rötterna till sitt tänkande och politiska engagemang. Han talar om sitt talhandikapp, skolgårdens kränkningar och sin generations erfarenheter av 1945."
andra bloggar, om: habermas, religion, vetenskap, sigurdson
bra att boken nu finns på svenska, annars måste man lära sig tyska för att läsa alla filosofiska klassiker...
SvaraRaderaJag håller med, det är bar att man kan läsa boken på svesnka. Jag har hört att den verkligen är bra
SvaraRaderaSkulle någon vänlig själ kunna berätta för mig ifall H. har satt upp några kriterier för deliberation? Dvs kriterier för underlättande alt. försvårande av deliberation/deliberativa samtal osv. För som utomstående (dvs icke påläst om H.) kan det kännas smått förvirrande när diskussionen blir av arten: "Facebook strider mot det deliberativa samtalet" osv. Om det fanns uppställda kriterier kanske diskussionerna skulle bli mer pedagogiska och transparanta. (Kanske rentav mer deliberativa!)
SvaraRaderaJohn H.
@ John:
SvaraRaderaMycket enkelt uttryckt:
Diskursen ska vara fri, öppen och oavslutad.
Fri: Endast argumentens styrka räknas. Våld, tvång och hot etc. är otillåtet.
Öppen: Alla som på något sätt är berörda kan delta.
Oavslutad: Alla kan återuppta argumentationen i det oändliga.
En situation som levde upp till dessa kriterier skulle vara en "ideal talsituation".
Deliberativa demokrater som H. anser att det bara är en sådan "ideal talsituation" som kan ge 100% legitima svar på politiska och moraliska frågor. Den ideala talsituationen är ett regulativt ideal. Alltså inte ett framtida tillstånd att uppnå utan ett ideal att ständigt närma sig. Ju närmare idealet man kommer desto bättre (mer legitima svar).
Nu kommer det som vissa har svårt att förstå: Som deltagare i diskursen ska man kontrafaktiskt utgå från att den aktuella diskursen uppfyller kriterierna. Och det är inget konstigt, det gör de flesta av oss ganska ofta i (bra) diskussioner. Att man sedan som observatör lätt kan se att diskursen inte alls uppfyller kriterierna är en annan sak. Faktiska diskurser kan ändå bedömas utifrån hur lika idealet de är.
Take care!
@ Johannes
SvaraRaderaStort tack!
/Joni Enroni