Asplund hang-up
DN:s ledarsida tar idag tydligt avstånd från viljan att berika innerstan med spektakulär arkitektur. "[Husen på malmarna] ska inte rivas eller byggas om i stor skala eftersom de uppskattas för sina klassiska ideal" (vilket i och för sig ingen föreslagit). Klararivningarna förs som vanligt fram som avskräckande exempel. "Svagheterna finns i city och bortom tullarna, i det miljonprogram som frikopplade boendet från staden. Det är strukturen och formen i dessa efterkrigsprojekt som ligger bakom den vantrivsel som många upplever. Att höja dessa områdens attraktivitet är en central politisk uppgift". Jag kan hålla med DN om att det är det misslyckade funkisplanerna i city och förorten som står överst på förändringslistan. Men var är motsättningen?
Jag är själv mycket skeptisk till "på kartan"-snacket men det betyder inte att jag är emot att det byggs spektakulär arkitektur. Nyskapande och intressant arkitektur är om inte annat roligt att titta på. Vad jag inte gillar är turistifieringen av stadsbyggandet, att staden planeras utifrån hur den ser ut på turistbroschyrerna eller i eventmakarnas powerpoints. Och det gäller oavsett om man förespråkar fler märkesbyggnader eller vill bevara innerstaden som ett stenstads-skansen (som DN/SvD mfl). Det måste ju finnas andra parametrar som är intressanta i stadsbyggnadsdiskussionen än vad turisterna kan tänkas uppskatta.
Om nu DN verkligen menar att det viktigaste är att komma till rätta med funktionalismens misstag, varför skriver man då ledare med rubriken "Rädda Stadsbiblioteket"? Det finns väl i så fall viktigare saker att diskutera?
Och att Asplund inte varit delaktig i skapandet av det DN kallar "Stockholms problem" är inte sant. Nog var Asplund, tillsammans med Markelius, Åhrén et alia, i högsta grad ansvarig för den funktionalistiska stadsplaneringens härjningar. Läs till exempel sonen Hans Asplunds kritiska genomgång i Farväl till funktionalismen (1980).
Andra bloggar om: stadsplanering, stadsbiblioteket, DN, stockholm, miljonprogram, stadsbyggnad, arkitektur
Ain't it da truth!
SvaraRaderaOm DN:s ledare är så mån om att belysa problematiken kring miljonprogramområdena kring Stockholm varför valde han då att rubricera artikeln "Rädda Stadsbibliotektet"?
Ledaren är bara det gamla vanliga bevarandetramset. Fundamentalisterna som tror stan är klar har slagit till igen, med samma gamla uttjänta och för länge sedan bekämpade argument.
SvaraRaderaAtt de tar upp klararivningarna är det slutliga kvittot på att de helt saknar argument. Vi gjorde ett misstag för 50 år sedan som en stor majoritet av Stockholmarna inte ens själva upplevt. Vilken relevans överhuvudtaget har det på dagens situation? Klararivningarna är ju snarare en av anledningarna att stadsbygget i Stockholm stannat av... Att då använda det som argument mot byggen ter sig i mina ögon som ytterst märkligt.
Gardebring, apropå Klararivningarna om du tycker liknande litteratur är intressant så kan jag rekommendera Robert Garellicks "Göteborg för grävskoporna". Förutom mängder av bilder skriver han i förordet att Stockholm hade världsrekordet 1965-70 i rivningar, från 1970 tog Göteborg över det fram till 1975. Han skriver också att det i absoluta tal revs lika mycket i de båda städerna under denna period. När jag läser denna bok (han har skrivit ytterligare böcker på samma tema) så gråter jag nästan.
SvaraRadera/mhean
@ mhean: Jag vet hur det känns. När man sitter och jämför före/efter-foton så blir man många gånger skakad. Men det som skett har skett och det viktiga är hur vi idag väljer att hantera funktionalismens katastrofala misslyckande - defensivt(nimby) eller konstruktivt (yimby).
SvaraRaderaDet ironiska är att den rädsla funkisen (rivningarna) skapade, idag leder till att det byggs mer funkis (husipark etc).
"Göteborg före grävskoporna" skulle det vara, syftningen blir ju lite fel annars...
SvaraRaderaJa johannes, tänk om man vågat sig på att renovera alla dessa områden i stan, så oerhört många fler sköna stadsmiljöer vi då haft.
/mhean
Johannes, när kommer du in i byggnadsnämnden för Sossarna? Jag kanske börjar rösta rött då, haha!
SvaraRadera@ lasse: Det vore ju synd om du skulle behöva vänta så länge på att rösta på sossarna... Kolla in vår budget för 2009 och se hur vi ser på stadsutveckling på s.14 (s.18 i pdf:en).
SvaraRaderahttp://www.goteborg.se/prod/sk/goteborg.nsf/1/politik,stadens_budget,partiernas_budgetforslag_2009?OpenDocument
Johannes, jag läste s+v+mp budgeten nu. Jag blev inte så imponerad, det märks att Miljöpartiet är med och tyvärr blockerar mycket av utveckling i Göteborg. Det var väldigt mycket klyschor om grönska osv.
SvaraRaderaPendelparkeringar t.ex betraktar jag som rent flum. Vem skulle göra sig omaket att köra bil från sin kranskommun till stadsgränsen och för att där ställa sig och vänta på en buss?
Eller gång- och cykelbron över älven? Vi kommer nog bli unika i världen, för vilken annan stad har byggt en sådan rejäl klaffbro för en kvarts miljard? För cyklister!!! Hur vore det om man samordande alla trafikslagens behov på en bro?
Jag blir förbannad när jag tänker på det. Jag känner lite folk på SBK och de är också frustrerade över hur Miljöpartiet har låst utvecklingen i Göteborg.
Jag tycker det vore bäst om sossarna och ett borgerligt parti inledde samarbete. Lämpligtvis Folkpartiet då.
@ lasse: jag tycker nog budgeten är bra, men det är ju mycket övergripande. Vi får se hur det blir IRL.
SvaraRaderaPendelparkeringar har jag aldrig riktigt förstått mig på, när folk väl har satt sig i bilen är det nog kört. Men jag har hört att det funkar på vissa ställen, så why not?
GC-bron över älven är en sådan där käpphäst som Mp håller i så knogarna vitnar. Som tur är finns en elegant lösning på problemet, som alla parter kan acceptera:
En lågbro för alla trafikslag!
En lågbro är dessutom i runda slängar hälften så dyr som en högbro. Plus att du sparar mark för anslutningar etc. Min s-förening motionerade om det här till kongressen:
http://tsdf.se/pdf/l%E5gbro.pdf
Vad gäller blocköverskridande samarbete är det knappast aktuellt i den närmsta framtiden, läget är för låst kommunalt (i regionen gör vi ju det som bekant). Allt är ju inte stadsplanering heller...
@ lasse: ps. och det är bara s+mp bakom budgeten, v ville hellre markera sitt motstånd mot skattesänkningen än vara med och bestämma. ds.
SvaraRaderaDen där pdf:en var ta mig tusan det finaste jag läst på länge Johannes! Precis samma tankegång som jag har. Det är inte rimligt att Vänertrafiken får hindra göteborgarnas rörelse över älven så som sker idag.
SvaraRaderaVar hade du tänkt placera bron? Jag förordar Östra Hamngatans förlängning. Där skulle den bli en länk som fullbordar en axel Götaplatsen - Hjalmar Brantingsplatsen. Eller tja, varför inte förlänga axeln vidare in i Backaplan nu när man ändå ska bygga nytt där? Där skulle man kunna skapa en kulturell pendang till Götaplatsen fast för Hisingsborna. Inte lika grandiost förstås men kanske nytt bibliotek osv.
Hur det skulle funka med spårtrafiken är jag inte säker på. Getingmidjan Brunnsparken kommer att avlastas då alla Hisings-linjerna får hållplatslägen på Östra Hamngatan. Men å andra sidan passeras inte Centralen och Nils Ericson-terminalen vilket är mindre bra.
Jag tror att ytterligare en spårvagnsbro österut hade varit bra (för kapaciteten och centralen-kopplingen). Det skulle då bli Göta Älvbrons ersättare som kopplas till bangårdsviadukten. Och då kan ju den också byggas som lågbro.
Jag har vissa idéer för Folkets hus framtid också. Man eftersom jag inte är röd så kanske det är som att svära i kyrkan. Jag tycker helt enkelt det finns stor potential i platsen och tegelkomplexet som inte utnyttjas.
SvaraRadera@ lasse: kul att du gillade motionen. Lågbro-alternativet finns med i den pågående utredningen så chansen finns att förnuftet segrar. Jag gillar din idé om Ö.Hamng-Hisingen, vilket rent urbant skulle bli en viktig länk. Men det blir nog i framtiden isf. Göta Älvbron ska ju bytas ut och nya läget blir troligen precis bredvid österut (Brunnsparken behöver avlastning). jfr http://biospolitikos.blogspot.com/2007/11/lgbro-ja-tack.html
SvaraRaderaMen eftersom man får två lågbroar till priset av en högbro finns ju inget som hindrar att man bygger en till förbindelse (tex Skeppsbron-Lindholmen). Överhuvudtaget skulle vi behöva ett gäng lågbroar över älven. Som alla normala flodstäder i Europa.
Ang. Folkets Hus: Visst behövs det göras något, integrationen funkar ju egentligen bara (halvbra) österut och norr/väster är ju bara baksida (har väl iofs med skyddsnormer att göra). Men hela området är ju i en utvecklingsfas, så det kommer nog att hända grejer där.