2009-10-21

Apropos köttfontäner

En av Göteborgs främsta intellektuella, nymaterialisten Karl Palmås, har skrivit ett mycket intressant inlägg som berör Hagapoolen, ni vet den där dammen som inte funkar bakom KTB och som fått en alternativ användning som skejtyta. Där ska man nu plantera rabatt, i akt och mening att förhindra skejtande.

Palmås frågar sig om det är möjligt att tänka sig en stadsplanering som inte överkodar rummet funktionellt och vill (som jag tolkar honom) undvika att hamna i den klassiska "kritiscistiska" fällan - ett totaliserande avfärdande av varje form av strukturering/planering som förtryck (vanligtvis med en romantiserad utopi om "fri anarki" som outtalad backdrop).

Som Palmås säger:

Diskussionen förskjuts - nevermind planeringens utsträckning, vilket diagram skall ligga till grund för tillblivelsen av urbana strukturer? Det vackra med städer är ju att människor har en fantastisk förmåga att finna nya sätt att begagna den - att utforska nya affektiva samband med den. Alltså: Går det att tänka sig en stadsplanering som sätter denna aspekt i första rummet? Går det att planera utifrån tanken att det planerade resultatet kan ha en mångfald av mer eller mindre okända kapaciteter, som väntar på att förlösas? Går det att åtminstone undvika att överkoda rummet med förutbestämd funktionalitet?

Jag tycker Palmås ansats är extremt spännande. Vi måste börja uppskatta och vårda de urbana ekologier som växer ur den "situerade materialiteten", En damm är fint, men en fontän kan också vara vackert, särskilt om det är en fontän av av kroppar och kött. Om nu Hagapoolen muterat till en köttfontän är det kanske något att vara tacksam för, inte bekämpa.

En liknande situation befinner sig för närvarande Esperantoplatsen i. Helt oplanerat (får man anta) fick detta rum en fantastisk skejtpotential, vilket snabbt togs tillvara. Istället för ett öde blåshål hade man fått en köttfontän, vilket förstås störde de kringboende och den allmänna trivseln. Plötsligt en dag satt "handtag" (snarare rörelsehinder) på bänkarna.

Förmodligen såg man inte den fullständigt perfekta symboliken i att kroppar nu flög över de inristade orden från Esperantohymnen: "Må det nu flyga från plats till plats" etc. Man missade det kongeniala i att ett ännu mer universellt språk nu intensivt talades på Esperantoplatsen: kroppsspråket (eller the Bodhi Language som Palmås förmodligen skulle kalla det).

Förhoppningsvis kan vi skapa en stadsplanering som ser skönheten i köttfontäner.

ps. Missa förresten inte Jimmys galet intressanta inlägg om grön ideologi. ds.

Andra bloggar om: , , , , , ,

10 kommentarer:

  1. Som vanligt, Johannes - you are much too kind. :-)

    Hur som helst, jag tänkte mest lufta idén om "oförlösta kapaciteter" (kan ju ingenting direkt om stadsplanering), men hoppades just på att någon skulle kunna bygga på lite. Roligt att du gör så!

    Du förstår precis, trots att bloggposten är lite rörig. Jag tänker att man, för att undvika den klassiska kritikerfällan, kan göra två manövrer:
    1. Inte rygga för planering/ordnande, utan tänka vilken typ av ordningslogik som skall råda.
    2. Inte vara rädd för att nya, oförutsedda "funktioner" kan lockas fram ur ytan/utrymmet. Man kanske till och med kan ha viss beredskap för att så kommer ske?

    Självklart är det ju viktigt att man löser samvaron och modus vivendi - men det finns inget självändamål att det "avsedda syftet" uppnås. Typ.

    SvaraRadera
  2. @ kalle: Jag vill ju inte genera dig, men jag känner någon sorts moralisk skyldighet att ge dig mad props för ditt bloggande. :)

    Jag tycker ju som sagt att din ansats är bra - och modig. Det är absolut nödvändigt att lämna den trygga kritikfållan om man ska göra något konkret.

    Din nr 1: Precis. Någon ordning finns alltid, att kritisera en specifik ordning är bara halva jobbet, det viktiga är att skissa vilken ordning man vill ha istället. Explicera och rationellt motivera sin normativitet sas. Det där har vi ju varit inne på tidigare (mao jag har tjatat om det tidigare i anslutning till nymaterialist-debatter - DG-Marcus tex vill ju hellre bara se det deskriptivt).

    Din nr 2: Precis igen (men det är ju en bekvämare kulturvänster-åsikt förstås). Men den kan ifrågasättas. För vad berättigar egentligen vår kritik av rabatteringen av Hagapoolen? Originaldammen var väl också en "överkodning" av platsen som ledde till något nytt/oväntat skapades (skejt)? Varför skulle inte rabatteringen likaväl kunna "förlösa nya affekter", även fast den bara är avsedd att sabba skejtandet?

    SvaraRadera
  3. Jag säger som Kalle: You are much too kind! Ge dig gärna in i diskussionen på min blogg.

    Intressant detta med hur företeelser i stadsmiljön används på ett annat sätt än det "avsedda syftet". Ett annat exempel är Västra hamnen i Malmö, dit folk från hela stan begav sig för att hänga. Det var nu inte det avsedda syftet med bryggorna, men detta ledde till att det blev en mer levande stadsdel. Norra älvstranden i Göteborg har tyvärr inte "drabbats" av samma fenomen. Jag tror att stadsplanering måste handla om att ha en viss öppenhet för hur planerade miljöer kommer att användas på en rad oförutsedda sätt. På något annat sätt kan vi nog inte få en levande stad.

    SvaraRadera
  4. @ jimmy: Jepp. Passar samtidigt på att be om ursäkt för att du fick upp ordet "köttfontän" på din sida pga mig. :)

    Jag tyckte det lät kul när jag skrev det och det är faktiskt ganska fint när man tänker efter - men vid första anblick ser det ju förfärligt ut (särskilt på en miljöparti-sida kanske...).

    Drar mig lite för att ge mig in i er interna ideologidebatt, men vi får se - kanske... :)

    SvaraRadera
  5. Haha, bara kul att få upp "köttfontän" där i högerfältet.

    Fast det är inte meningen att det ska vara någon miljöpartisida. Kommentarsfältet är öppet för alla! (Men jag förstår om just det aktuella inlägget kan verka lite internt.)

    SvaraRadera
  6. Intressant läsning. Själva användningen av fontänen som föremål för skateboardåkning går tillbaka till tidigt 80-tal. Kanske ännu tidigare, så det är ju ingen ny företeelse precis.
    Jag skrev en insändare och skickade till GP, men antar att de är i maskopi med park och natur då den inte kommit med i tidningen (än).

    SvaraRadera
  7. Olof - har artikeln kommit in nu?

    SvaraRadera
  8. Ja, den kom faktiskt med i Söndagens GP (25e). Något tillrättalagd dock.

    SvaraRadera
  9. Jag såg den! Välskriven :)

    SvaraRadera
  10. De har fyllt den med jord nu. Nästa gång bygger de en Berlinmur.

    SvaraRadera

arkivlänkar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...