Socialdemokraterna och partidemokratin



Valberedningen har nu lagt fram sitt förslag. Håkan Juholt föreslås till partiledare och Carin Jämtin till partisekreterare. Team Juholt och Jämtin är ett mycket bra val. Carin Jämtin känner nog många genom hennes roll i Stockholms lokalpolitik. För er som inte känner till Håkan Juholt så är han en välkänd profil inom partiet. Han är ordförande i Försvarsutskottet, har varit biträdande partisekreterare och är ordförande för Socialdemokraterna i Kalmar.

Han utmärker sig inte bara med en imposant mustasch utan även genom sin tydliga, ideologiska hållning och sitt sätt att tala klarspråk, även i känsliga frågor. Han var den förste ur partiets ledande skikt som gick ut efter valet och ställde sin plats till förfogande.

Juholt är också en fantastisk talare. Det bästa politiska tal jag någonsin hört hölls av Håkan Juholt på S-studenters kongress i Malmö. Oerhört inspirerande. Här kan ni se honom kommentera finanskrisen på socialistinternationalens rådsmöte i Mexiko den 17-18 november 2008.



Bland oss socialdemokrater har partiledarfrågan förstås varit ett givet samtalsämne. Många har bloggat om processen och bidragit med kloka tankar, råd och kritik. Den generella attityden har växlat från försiktigt optimistisk i början till allt starkare känslor av frustration, ilska och sorg allt eftersom tiden gått. Många med mig kan nu dra en suck av lättnad. Valberedningens förslag öppnar för en verklig förnyelse.

Nu behöver den här processen inte nödvändigtvis ha varit något dåligt för partiet, tvärtom. Ibland kan det faktiskt vara bra att lyfta på locket och släppa fram det missnöje som legat och pyrt. Det blir förhoppningsvis en väckarklocka. Vårt parti har varit mycket skickligt på att genomföra strukturella reformer i samhället, nu gäller det att också genomföra strukturella reformer inom partiet.

Det handlar om betydligt mer än partiledarposten. Vår partiorganisation är ett oöverskådligt nät av korsande maktstrukturer. Vill vi även i framtiden vara den ledande samhällskraften så måste vi genomgå en extreme makeover. Det som behövs är ett tydligt fokus på den enskilde medlemmen. Hur blir vi en frihetsrörelse inte bara för medborgarna, utan även för våra egna medlemmar? Hur utsträcker vi demokratin inte bara utåt, över samhället, utan även inåt, i vårt parti? Det Olof Palme en gång sa om demokratin gäller nämligen inte bara samhället i stort, utan även oss själva…



Andra som skriver om detta: Jämlikhetsanden, Röda Berget, HBT-sossen, Annika Högberg, Peter Andersson, Krassman, Roger Jönsson, Högbergs tankar, Martin Moberg, Mats Engström, Johan Westerholm, Johanna Graf, Ulf Bjereld

Andra bloggar om: , ,

Kommentarer

  1. Låter hoppfullt. :)

    SvaraRadera
  2. Jan Wiklund2011-03-11 20:33

    Nu är väl Palme inte det bästa av föredömen precis. Låt vara att han var en inspirerande talare, men nog var han åtskilligt av enmansteater.

    Beträffande Juholt är det ett hoppfullt tecken att han en gång har haft ett vanligt arbete på den vanliga arbetsmarknaden...

    SvaraRadera
  3. Jan Wiklund2011-04-02 14:15

    PS däremot är det mindre hoppfullt att Juholt fortfarande tror att man gjorde rätt på 90-talet närman skar ner och gjorde mer än 10% arbetslösa: http://www.socialdemokraterna.se/Extrakongress-2011/Hakan-Juholts-linjetal/

    Här är en kommentar från TCO med rakt motsatta förtecken: http://www.utredarna.nu/rogermortvik/2011/03/28/myten-om-att-det-alltid-gar-att-spara-sig-till-en-ekonomi-i-balans/

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Borgerlig stadspolitik

Vår stad är vårt ansvar