bios politikos

Ledare i Ny Tid Många har starka åsikter om segregation. Det är en oerhört viktig och livligt debatterad samhällsfråga som är omgärdad av många myter och missförstånd. Vi lägger ofta in olika betydelser i begreppet ”segregation”. Det gör det svårt att veta vad man egentligen pratar om. Det finns många olika variabler, som födelseland, inkomst, boende, arbete och utbildning och de kan mätas på många olika sätt och på många olika skalor, i och mellan stadsdelar, kommuner och regioner. Beroende på hur man mäter så får man också olika resultat. En stadsdel med en homogen och välbeställd befolkning kan ha en låg grad av segregation på stadsdelsnivå men samtidigt vara själva orsaken till en hög segregation på kommunnivå. På samma sätt kan homogena och välbeställda kommuner ha en låg segregation på kommunnivå samtidigt som de är med och orsakar en hög regional segregation. Ett tydligt exempel på detta är Göteborgsregionen. Bostadsforskaren Roger Andersson vid Institutet för bostads-...

Ledare i Ny Tid Vi lever i ett högt utvecklat och mycket komplext samhälle. Vi kan sällan, som i äldre och enklare samhällen, själva överblicka och förstå de strukturer och kretslopp som binder oss samman. När vi spolar i toaletten så slutar vanligtvis vår direkta inblandning i just den frågan. Vi vet att det händer en massa spännande saker efter att vi spolat men de flesta av oss har ingen djupare kunskap om vad och vi behöver inte heller bekymra oss om det. Och andra behöver inte bry sig om vad vi sysslar med. Det finns stora fördelar med det. Arbetsdelningens logik möjliggör en otrolig effektivitet och en enorm teknologisk utveckling och kulturell mångfald. Vi behöver inte vara våra egna sophämtare, bönder, skådespelare, bibliotekarier, rörläggare eller kirurger. Genom att hjälpas åt blir vi starkare, klokare och friskare än om vi hade gjort allt själva, för oss själva. Men det finns också vissa problem med att leva i ett samhälle som är för komplext för att överblicka....

Ledare i Ny Tid Göteborg är en mycket utspridd och gles stad. 70 procent av tätorten utgörs av grönområden. Det innebär stora avstånd, stora transportbehov, stora infrastruktursystem och stora kostnader i tid, pengar och miljö. Det är därför vi socialdemokrater sedan flera år tillbaka arbetar intensivt med att förtäta staden och utnyttja marken bättre. Genom att bo och leva närmare varandra så kan vi använda vår tid, våra pengar och vår miljö bättre och till större nytta. Förtätning är helt nödvändigt i en växande stad om vi ska bli mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara. Men det är lika viktigt att vi förtätar bra. Vi måste skapa fler och större värden än bara fler bostäder på samma yta. När vi bygger nya hus bredvid de gamla så måste vi göra det så att fördelarna överväger nackdelarna även för dem som redan bor där. Vi måste värna uppskattade och välanvända grönområden, skapa mer stadsmässiga miljöer och stråk, öka tryggheten och livskvaliteten. Det är lätt att säga....

Debattartikel om Heden i GP Heden har varit en omtvistad plats under många decennier. Det är en plats som de flesta göteborgare har någon sorts relation till. Därför är det naturligt att varje tanke på förändring av Heden också väcker starka känslor. Det är många som har åsikter om Heden och åsikterna skiljer sig åt väldigt mycket. Allt från att hela Heden ska vara obebyggd till att hela platsen ska fyllas med stadskvarter. Men en sak verkar nästan alla vara överens om och det är att det går att använda dessa 12 hektar mitt i centrala staden på ett mycket bättre sätt än vad som görs idag. Det är svårt att greppa hur stor yta det faktiskt handlar om. Heden är nästan lika stor som hela stadsdelen Haga och dubbelt så stor som Nordstan. En stor del av detta används idag för markparkering, provisorisk bebyggelse eller står helt enkelt tomt. Att göra något bättre av Heden är något som alla göteborgare skulle vinna på. Ett bättre och mer välbesökt Heden skulle stärka Göteborg både socialt...

Ledare i NyTid Det fruktansvärda terrordådet i Paris för en vecka sedan är inte det första våldsamma angreppet på det öppna demokratiska samhället och tyvärr, med all säkerhet, inte heller det sista. Terrorn som metod har en lång historia. Dess främsta syfte är inte att döda och skada. Mördandet och lemlästandet är bara medel. Målet är att tränga in i våra hjärtan och sprida skräck och rädsla. Den som är rädd kommer att vika undan eller gå till oöverlagt motangrepp. Den som är rädd tänker inte efter utan dras med i känslostormar och masshysteri. Den som är rädd gör misstag och blir sårbar. Det är det som är terrorns mål. Terrorn spelar på våra basala drifter. Den vet att vi har svårt att stå emot adrenalinpåslaget, att vi ofta förlorar dragkampen med våra instinkter. Som sociala varelser så påverkas vi också av hur omgivningen reagerar. Rädsla skapar rädsla. Det är lätt att dras med när andra börjar springa. Därför ska vi vara på vår vakt mot de som, mer eller mindre medvetet, un...

Slutreplik i GP Vi rödgröna i Byggnadsnämnden skrev nyligen en debattartikel om hur vi vill bygga framtidens Göteborg och att vi höjer målen för bostadsbyggandet. Detta har inspirerat oppositionen i nämnden att skriva en ovanligt lång replik. Trots sitt imponerande omfång är den ytterst tunn vad gäller innehåll. Skalar man bort den yviga retoriken så är det i grunden tre åtgärder som borgarna föreslår för att lösa bostadsbristen. För det första vill de minska den demokratiska styrningen av byggandet genom att lämna över makten till byggföretagen själva. Det är en dålig idé. Däremot kan kommunen utveckla sitt samarbete med exploatörerna, vilket är precis vad vi nu gör i Jubileumssatsningen. För det andra vill de flytta planeringsresurser från flerbostadshus till enbostadshus. Det är också en dålig idé. Vi ska naturligtvis se till att det byggs fler småhus, särskilt i områden där det saknas. Men det får inte gå ut över produktionen av flerbostadshus, som ju ger det stora tillskottet...

Ledare i Ny Tid På söndag kommer jag att leda en stadsvandring arrangerad av ABF i kvarteren runt Linnégatan. Jag har lett stadsvandringar på andra ställen i staden också men Linnéstaden ligger mig särskilt varmt om hjärtat, inte minst för att jag själv bor där. Stadsdelens korta men händelserika historia är tätt sammanvävd med Göteborgs utveckling från befäst handelsplats till expansiv industristad, över rekordår och krisår och vidare till dagens snabbt växande kunskapsstad. Här finns många historiska paralleller att dra till de utmaningar som vi möter idag med en växande bostadsbrist, segregation och ojämlikhet. Linnéstaden väcker många känslor och många fördomar. En del forskare på vänsterkanten har något nedlåtande kallat stadsdelen för ”Göteborgs Chardonnaydistrikt” för sina många restauranger och förmodat välsituerade befolkning. Men det cappuccinodoftande rentierliv som mäklarannonserna försöker frammana med sina motljusbilder ligger ofta långt ifrån den alldagliga verkl...