PEAB bygger för framtiden



Häng med på en flygtur in i framtiden. Det här är PEABs vision av levande, rolig blandstad. Området heter Porslinsfabriken och ligger vid Backaplan, mycket nära Göteborgs centrum. Notera myllret av människor, butiker och verksamheter.

It's the future...


Andra bloggar om: , , , , , ,

Kommentarer

  1. Ser lika fyrkantiga ut som husen jag byggde i lego när jag var liten. Mina var dock betydligt färggladare. Vitt (i måttliga mängder) och gult är väl ok, men svart, grått och brunt? Inga uppiggande färger direkt...Men tätt och högt (högre än vanligt)i alla fall, ett steg i rätt riktning. Ska bli kul att se hur blandat och levande det blir med enbart bostadsrätter (facit finns på n:a älvstranden om man inte orkar vänta).

    SvaraRadera
  2. Ironi va? Jag ser inget folkmyller.

    SvaraRadera
  3. Som jag påpekat tidigare på min egna blogg; de fokuserar på närheten till sätt att ta sig där ifrån och utsikten för de som bor högst upp i ett hus som inte ens kommer att byggas just nu.
    Tätt miljonprogam, men i alla fall gångavstånd till en riktig stad - kvillestaden (där jag fördrar att bo).

    SvaraRadera
  4. @ viktor: Alldeles riktigt, det är vuxenlego.

    @ anonym: bullseye!

    @ kropotkin: yep, det är klassisk "parasitär arkitektur". It's all about the gatuplan.

    SvaraRadera
  5. Blir inget mer parabol elände i detta avlånga land, för PEAB har precis infört ett parasoll elände istället...Och vem f-n har skrivit musiken? Som tagit ur en p-film...

    SvaraRadera
  6. Även jag blir faktiskt direkt ledsen när jag ser den där filmen. Vill man bo så där kan man ju flytta till min gamla lägenhet på norra fäladen i lund istället... Tur att spårvagnen ligger "nära" (HA!) så att man kan fly därifrån fort som fan.

    @Johannes angående nurb-debatten som david inte ville ha på betongelit: Skillnaden mellan att "imitera" något som ligger 60 år bakåt i tiden och 200 år bakåt är att det du ser som en imitation (nyfunkis, som jag ändå inte är helt överlycklig över men jag har ju ställt ut skorna som det modernas försvarare) ändå är omtolkat i viss mån. Nästan alla med ögonen öppna _kan_ identifiera en byggnad gjord mellan t ex 1985-1993 (rosaorange tegel) - däri ligger omtolkningen, inte imitation. Den arkitektoniska utvecklingen har ändå aldrig gått fortare än från 1930 och framåt, och den har inte heller tittat tillbaka (utom möjligen under strömningar som inte är rumsrena idag). Nyckeln till ett "blandat" område är att ta vara på (och det i bred bemärkelse, även om området byter funktion!) den befintliga bebyggelsen, se t ex Malmö och Norra Sorgenfri. Inte att härma något gammalt.

    SvaraRadera
  7. @ jonas: Som du säkert märkt så har jag intagit en ganska bekväm och lättförsvarad position: estetisk relativism. Vill man kritisera det får man alltså hävda 1. att modernism är bättre än traditionalism, 2. att traditionalism är bättre än modernism.

    Du väljer 1, Krier 2. Krier försvarar sin position med att traditionalistisk arkitektur är mer harmonisk och filantropisk. Och att "folk" gillar den. Det är iofs ngt men personligen tycker jag ändå retrourbanismen missar poängen.

    Problemet för de som väljer 1. (99% av alla arkitekter) är att ange argument som inte förutsätter det som ska bevisas. På vilket sätt är ny modernism bättre än ny traditionalism?

    Jag tror inte jag någonsin kommer att få ett rimligt svar på det tyvärr. Så jag fortsätter hålla på estetisk relativism...

    SvaraRadera
  8. @ jonas: förlåt, jag var nog lite otydlig. Det här är min poäng: Din argumentation bygger på den modernistiska tesen att imitation är fel. Men varför är det fel? Om svaret är att det strider mot modernismens imitationsförbud har vi ju ett glasklart cirkelargument.

    SvaraRadera
  9. @Johannes: du har klart rätt i att den estetiska relativismen är en bekvämare position med ett mer sammanhängande bakomliggande resonemang. Min motivation till att försöka bekämpa "den gamla stilen" inom nyurbanism är att jag tycker att den leder till att NU:s agenda missförstås och att NU görs till slagträ mot socialdemokrati och modernism och de sociala strömningar som rådde när fr.a. miljonprogrammet genomfördes(se t. ex. NEO-artikeln om new urbanism).

    SvaraRadera
  10. @ jonas: jag kan sympatisera med din inställning. Det finns dock flera olika dimensioner i nyurbanism-debatten, som lätt blandas ihop.

    1. Nyurbanism (planering)
    2. Nytraditionalism (estetik)
    3. Nykonservatism (politik)

    Poundbury tex bygger på alla tre. Jakriborg på 1+2. Blandstad på 1. Nya "röda stugor" på landet på 2.

    Dessvärre är det få som bryr sig om att tänka systematiskt kring det här. Den genomsnittlige arkitekten avfärdar allt, som inte är varianter på modernism, som nykonservatism.

    Men kopplingen estetik/politik är mer komplicerad än så. Uppdelningen nytraditionalism=höger/ modernism=vänster är alldeles för enkel. Det finns egalitär vänstertraditionalism, likaväl som elitär högermodernism.

    I Sverige kopplas funkisestetiken till sossarna, i Italien till fascisterna. Det har historiska, inte strikt estetiska, orsaker.

    Men både fundamentalistiska modernister och politiskt konservativa har förstås strategiska anledningar att knyta nyurbanism till nykonservatism. Att anpassa sig till deras felaktiga läsning förvirrar dock bara diskussionen ytterligare.

    Oj, det här blev långt...

    SvaraRadera
  11. Välkommen tilll förorten vore onekligen ett lämpligare namn. Den som kallar dessa skisser något annat har uppenbarligen valt att inte se. Men, alla arkitekontor över hela Sverige ritar den här sortens idelösa lådor idag. Varför? De kan antagligen inget annat. Sad. But true....

    Kolla in senaste skissen till ett vattennära område i Karlstad, precis invid stadskärnan http:/www.bryggudden.com

    Förort signerad Wingårdhs Arkitektkontor. Se speciellt deras briljanta lösning av översvämningsrisken.

    Kommentera gärna på http://operationkarlstad.wordpress.com/2008/02/27/gerth-wingardh-bakom-vinnade-forslag-for-bryggudden-i-karlstad/

    SvaraRadera
  12. Håller inte med om att Porslinsfabriken är så usel. Tomten har väl trafikleder på tre sidor så någon kvarterstad är det nog svårt att få till där. Man kan inte klandra PEAB för det. Isåfall är det kommunen som ska bassas för att de inte vill gräva ner lederna i tunnlar alt göra boulevarder av dem. Stilen på husen kan alltid diskuteras. Jag ställer större hopp till Kvillebäcken. Där finns ypperliga förutsättningar till blandad kvartersstad. Ska Hultén o co ta revansch efter den pinsamma debatten med Mark Isitt härförleden? Vi får hoppas på det.

    SvaraRadera
  13. @ olle: Visst hade det gått att bygga slutna kvarter med åtminstone lite verksamheter/butiker i gatuplan. Håller med om boulevard-idén, men om det ska hända ngn gång i framtiden få man väl börja någonstans. Det är ju ingen idé att bygga boulevarder med 20m gräsmatta och parkering på bägge sidor.

    SvaraRadera
  14. Ja, egentligen håller jag med dig. Jag är bara lite blasé efter att ha följt byggandet i Gbg under några år. Fast Hisingen är lite knepigt, inte minst p.g.a av alla små berg och godsbanan. Men trots allt, lite högre ambitioner borde man ha haft tycker jag.

    SvaraRadera
  15. Tsss...nr2..
    Först, vem f-n har skrivit musiken? Och hur kunde PEAB ta in denna porrfilmsdänga??!! Nåja, ett tag så var det mycket skrik och bråk om paraboler, i alla fall här i Stockholm, men nu har PEAB infört något nytt att bråka om... Parasoller..parasoller till max i detta nya folktäta och myllriga område...
    Varför är det inga byggbolag som gör en smaskig 3D film som visar en kall och regnig november dag?

    SvaraRadera
  16. Där ser man hur olika smak folk har. Jag gillar låten! Det är nästan så att den får mig att digga bygget. Men bara nästan...

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

Kvarteret som sprängdes