Ontologi vs. ontografi

-
Karl Palmås fortsätter lysa upp Göteborgs intellektuella mörker med fullständigt snillrika texter. Nu senast ett referat av en sociologikonferens i Oxford. Och ja, det är lika spännande som det låter. Nej, det är till och med mer spännande än det låter! Mycket förenklat handlar det om huruvida man som sociolog ska försöka förklara världen (ontologi) eller nöja sig med att beskriva den (ontografi). Palmås förespråkar själv det förra.

För en oinsatt person som undertecknad verkar det hela förstås underligt. Går det att välja bort ontologi? Det man kan välja är väl om man ska utgå från en intuitiv-konventionell eller reflekterad-artikulerad ontologi? Även en ontografi måste väl förutsätta en ontologi? Sedan kvarstår naturligtvis problemet med att grunda ontologin, hur ska det gå till? Vilka kriterier bör man utgå från?

Ja, som sagt, det är en text som väcker många frågor, som engagerar. Nu måste jag bara ta och läsa på om det här så jag vågar kommentera inläggen, det är läskigt hög nivå på dem...

Andra bloggar om: , , , , ,

Kommentarer

  1. Unknown2008-06-29 23:19

    Johannes - tack för de vackra orden - jag rodnar!! :-)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

En statlig enhetsskola

-
Bild
Sverker Lindblad, professor i pedagogik, skrev för en tid sedan på GP Debatt att den politiska diskussionen om skolan missar målet: Hur gick det i Sverige med omstruktureringen av skolväsendet? Om vi håller oss till de mått som omhuldats i den skolpolitiska debatten – kunskapsmätningar och kostnader – har utfallet inte blivit särskilt lyckat: * Kostnaderna har ökat per elev i grundskola och gymnasieskola (t ex SCB UF 12 SM 0901). * Från att ha varit framgångsrikt i början av 1990-talet har det svenska skolväsendet gått kräftgång, enligt internationella kunskapsmätningar (www.iea.nl och www.pisa.oecd.org). * Skillnaderna mellan elever och skolor har ökat, vilket tyder på en ökad segregering i utbildningssamhället. Dessa resultat kan till vissa delar förklaras av själva omstruktureringen. Decentralisering och avreglering bidrog till ökade skillnader mellan kommunerna, medan samspelet mellan boendesegregering och skolval verkar leda till ökande skillnader mellan skolor, mätt med provresu
Läs mer

Kvarteret som sprängdes

-
Bild
Något som är slående i modern stadsplanering är den fascinerande oviljan att bygga kvarter som inte är uppbrutna. Av någon obegriplig anledning måste huskroppar oundvikligen vara separerade från varandra. Detta självklara axiom inom stadsplaneringen försvårar effektivt uppkomsten av ett dynamiskt stadsliv. Jag har många gånger försökt få ett rationellt svar på orsaken till denna arkitektoniska fobi för sammanhållna kvarter. När jag vid ett tillfälle diskuterade saken privat med en erfaren arkitekt vid Stadsbyggnadskontoret fick jag följande svar: "Ja du, det har jag också alltid undrat". Den enda förklaring han kunde komma på var att den slutna kvartersformen gör att vissa lägenheter får en sämre utsikt, vilket i sin tur skulle sänka värdet på dessa lägenheter. Den slutna formen skulle alltså leda till lägre avkastning (men därigenom samtidigt möjliggöra större social blandning). Eftersom enbart avkastningen är av intresse för byggaren skulle man därför föredra uppbrutna kvar
Läs mer