Asplund ligger orörlig i sin grav

Jaha, då var det klart. Det blev Delphinium, "transparent" (har ni hört den förr?), blygsamt, försiktigt. Right up svenska beställares alley alltså. Nu väntar förmodligen några månaders bantning och så står vi där med en harmlös liten glaslåda som vanligt.

Ola Andersson på SvD är kritisk eftersom förslaget är för spektakulärt [sic!]. Hey Ola, jag gillar dig, men kom igen... Spektakulärt? Som en tallrik fil möjligtvis.

Peder Alton, som tidigare dissade Delphinum, gör nu en kovändning och tycker att det är det bästa alternativet. Ingen hade naturligtvis väntat sig något annat av DN:s "arkitekturexpert", som alltid står rakryggat med ett blött finger i luften. Vem vet vad som blir nästa oväntade drag av denne överraskningarnas man, kanske en storögd hyllning av Rem Koolhaas eller Zaha Hadid? You just never know with that guy...

Andra bloggar, om: , , , ,

Kommentarer

  1. hmm, det var inte vad jag hoppades på.

    den gamla stötestenen ljusinsläpplighet fick sin revival här igen. kul...

    SvaraRadera
  2. Låt Asplunds verk vara stadsdelsbiblitek och bygg ett nytt modernt på en plats som behöver förbättras, helst i en stadsel. När staden växer ska det väl inte vara bostäder och kontor där.

    SvaraRadera
  3. Alla förslagen var rätt kassa. Det här var ett av de kassaste.. Jaja, det är Stockholm vi talar om så jag är inte förvånad. Aldrig sticka ut, aldrig göra något spännande....

    SvaraRadera
  4. Jag höll på dikthörnan men nu gillar jag delphinium riktigt skarpt.

    Ska försöka få på pränt varför, men sammanfattningsvis: det är ingen simpel glaslåda, förslaget har en mer sofisitikerad fasadgestaltning än så, en varierad och kontrollerad transparens.

    Dessutom:

    1) Det är en funktionellt gemomtänkt och fungerande lösning med ett stort, rymligt och öppet entréplan.

    2) Det bevarar Asplundshuset som en urskiljbar solitär. Om det var något tävlingen illustrerade så var det svårigheten i att lägga en ny byggnad tätt intill Asplundshuset. Jag har inte sett några förslag som löst det lyckat (jag har å andra sidan inte tittat på alla 1100).

    3) Det är ingen spektakulär ikonbyggnad. Och det är väl bra? Vi har ett miljonprogram att rusta upp.

    Massor av andra förslag kunde också ha vunnit, men jag tycker inte det här var ett dåligt val.

    SvaraRadera
  5. @ erik:

    jag är inte kompetent nog att avgöra hur varierad och kontrollerad transparensen i fasaden är, men gillar du det är det säkert bra. Sedan får vi se hur sofistikerad den är efter den sedvanliga bantningen.

    Funktionellt verkar det också vara, vilket ju är bra. Men det är kanske ett minimikrav.

    I likhet med dig (och till skillnad från Ola Andersson) tycker jag att denna lösning lämnar Asplund ifred (därav min rubrik). Och någon ikonbyggnad är det ju inte, det är sant.

    Så sammanfattningsvis: Om det är bra att inte göra något dåligt så är Delphinium riktigt bra.

    Men jag tycker kanske att beställare, arkitekter mfl borde ha lite högre ambitioner än så, åtminstone i de fall då man faktiskt har chansen att göra något lite mer originellt.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Borgerlig stadspolitik

Vår stad är vårt ansvar