Den förtalade skolan
Det är skolstart och följaktligen är skolan aktuell. Det är mycket larminslag om nollning och våld i skolan. Ibland är det välgjort och kunnigt, men ofta nöjer man sig med att bekräfta skeva och förenklade föreställningar om hur skolan "är". Den svenska skolan verkar tyvärr vara ett svårdiskuterat ämne. Fördomar, generaliseringar och löst tyckande tillåts dominera debatten på ett sätt som skulle vara otänkbart om det gällde något annat område. Den som inte bara gått i skolan, utan även arbetat i den, har många gånger ett annat perspektiv än det som präglar löpsedlar och insändarsidor. Framförallt gäller det den vanliga uppfattningen att "det blivit värre". Huruvida det verkligen "blivit värre" är en mycket komplex fråga, som inte går att avgöra på ett enkelt sätt genom att jämföra antal polisanmälningar eller liknande. Det intressanta är inte heller om det blivit värre, utan hur det ska bli bättre. I det arbetet finns det vissa saker man måste komma ihåg.
1. Idag går nästan alla barn i skolan, även de som för någon generation sedan skulle ha arbetat eller suttit på anstalt. Det är bra, men ställer också andra krav.
2. Ju färre elever det är i en klass, desto lättare är det för läraren att skapa en fungerande arbetsmiljö. En förutsättning för mindre klasser är fler lärare. En förutsättning för fler lärare är bättre arbetsvillkor.
Den som är intresserad av skolpolitik ska hålla ett öga på socialdemokraternas rådslag.
andra bloggar, om: skola, skolan, skolpolitik, nollning, mobbing, lärare
Huruvida det verkligen "blivit värre" är en mycket komplex fråga"
SvaraRaderaVarför kan man inte avgöra det med polisanmälningar? Hur som helst finns det massor av datakällor i övrigt som säger samma sak. Det råder ingen tvekan om att den svenska skolan är ett kaos jämfört med tidigare.
"Det intressanta är inte heller om det blivit värre, utan hur det ska bli bättre."
Jag håller med, men det kommer inte att ske.
Att göra det bättre handlar ju främst om att minska invandringen och för första gången våga börja ställa krav på att invandrargrupperna håller reda på sina barn. Men dessa två saker vågar ju ingen göra, så det kommer inte att bli bättre.
Istället kommer den svenska skolan att präglas av ständigt mer bråk, konflikter och segregering.
@ charles: din kommentar belyser min poäng mycket fint. Att polisanmälningarna ökar visar att skolor polisanmäler mer. Huruvida det verkligen blivit mer "kaos" är en annan fråga. Barn mobbades innan skolorna började polisanmäla. Skolor med många anmälningar kan t.o.m. vara bättre, de tar ju uppenbarligen problemen på allvar. Vad som räknas som "problem" har också förändrats. Förr kunde det vara oproblematiskt med slagsmål mellan skolpojkar. Och att "invandringen" skulle vara problemet håller jag inte alls med om. Om man menar utlandsfödda och de som har minst en förälder som är utlandsfödd så talar man om en mycket stor del av Sveriges befolkning. Att generalisera om föräldraskap på en sådan nivå funkar inte. Eller rättare sagt, det funkar inte om det man vill ha är en rättvisande bild.
SvaraRaderaJohannes:
SvaraRaderaTack för ditt svar.
Är du säker på att hela ökningen av anmälningarna, alltså 100 %, beror på ökad vilja att anmäla? Tror man det, inställer sig några mycket knepiga frågor:
Vad beror denna plötsligt ökade vilja att anmäla på?
Hur kommer det sig att lärarna själva rapporterar att de utsätts för mer och mer hot och våld? Alltså, oberoende av fler polisanmälningar så visas detta i massor av studier.
Hur kommer det sig att fler och fler skolor dels tvingas anlita skydd från vaktbolag, dels sätta upp kameror och liknande?
Hur kommer det sig att kostnaderna för skadegörelse (t ex skolbränder, förstörda rutor) - ett objektivt mått - blir högre och högre?
Jag har många lärare som vänner och familjemedlemmar, hur kommer det sig att de rapporterar det jag redogör för?
"att "invandringen" skulle vara problemet håller jag inte alls med om."
Det är inte den _enda_ orsaken, andra rimliga orsaker är:
- alltför splittrad skola utan gemensamma utgångspunkter
- tilltagande klassmässig segregering (via friskolor)
- för mycket flum och total oförmåga att sätta tydliga gränser för eleverna, samt sanktionera de elever som gör fel
Men multikulturell splittring och etniska konflikter till följd av invandringen är trots detta den främsta enskilda orsaken.
Jag inser förstås att det är tabu att tala om det. Men om man inte talar om det, hur ska man då någonsin kunna lösa problemet?
Tror du problemen kommer att försvinna av sig själva? Varför skulle de göra de nu när det bara blivit värre år efter år efter år?
"Att generalisera om föräldraskap på en sådan nivå funkar inte."
Varför inte? I alla typer av samhällsstatistik och forskning använder man etnicitet som variabel och det finns kategoriseringar som är ännu bredare. Kategorin "kön" gäller ju 50 % av befolkningen och den kategoriseringen är alltid ok.
Och vad beror det isåfall på att det är just de skolor som blivit invandrartäta som drabbats av skolk, hot, våld, trakasserier, brott, skolbränder, "jävla hora", "jag ska cutta dig", osv, osv?
johannes sa...
SvaraRadera@ charles: Jag tror vi talar förbi varandra lite grann. Min poäng är inte att allt är perfekt. Det finns och har alltid funnits problem, varje tid har sina. Vi har våra. Att viljan att polisanmäla ökat är uppenbart. Har våldet ökat? Det är möjligt. Låt oss säga att det gjort det. Min erfarenhet av skolvärlden talar iaf inte emot en sådan hypotes. Vad beror det på i så fall? Det är som sagt en komplex fråga. Du tar upp några saker som säkert spelar in (segregering, gränslöshet, brist på sanktioner) Hur skapar vi en bättre skolmiljö? Det är också en svår fråga. Och detta är min enkla poäng, att det är komplicerat. Att måla upp en bild av apokalyps och ragnarök och sedan skylla på en generaliserad, men egentligen ytterst heterogen, grupp i samhället (oavsett om det är kvinnor/invandrare/lärare etc.) är inte ett konstruktivt sätt att angripa frågan. Anser jag. Men det beror som sagt på vad man är intresserad av att uppnå. Låt oss acceptera att det inte finns någon "quick fix" för skolan, och istället sätta igång och göra saker bättre, steg för steg.
Charles!
SvaraRaderaSom nyutexaminerad gymnasielärare med en färsk anställning (har i o f s erfarenhet som obehörig vikarie på flertalet skolor också) och med skolan som favoritdiskussionsämne (bl.a. med kolleger med lärarefarenhet som ibland sträcker sig över fem decennier [sic]) vill jag anföra följande:
1. Jag har jobbat eller haft lärarpraktik på skolor med nästan inga "invandrare" alls. (Är man förresten invandrare om man är född i Sverige med utländska föräldrar?) Det har varit samma problem där med könsord et cetera. Se bara You-tube filmerna där lärare trakasseras! (De värsta är tagna av etniskt svenska elever [oftast på Fordonsprog.] by the way).
2. Om Mohammed och Kalle beter sig lika dåligt är det oftast Mohammed som blir syndabock. Om däremot Mohammed sköter sig utmärkt får "invandrarklustret" inte någon fördel av det. Dvs det är för övrigt ett välkänt sociologiskt faktum att ingruppens brister attribueras till situationen medan utgruppens brister får en essentialistisk(person- eller gruppmässig) attribuering (inte sällan hänvisar man till kultur men på 30-talet lät det annorlunda från er högermänniskor; då var det "ras" ni anförde som skäl).
Dvs, "invandrare" görs till syndabockar till snart varje brist som finns i det svenska samhället. Är det fel på sjukvården är det "invandrarnas" fel. (Detta trots att den svenska sjukvården skulle kollapsa på fem röda om alla "invandrare" skulle strejka samtidigt). Osv osv.
Okey. Vad är då min förklaring till att den svenska skolan har brister (för det har den utan tvekan).
1. Kommunaliseringen av skolan. När Persson drev igenom kom. trots högljudda protester från en enig lärarkår fick (som vi alla vet) kommunen (och inte som tidigare staten) det ekonomiska ansvaret för skolan. Detta innebar att det blev fritt fram att skära i skolans budget, bl.a. genom att anställa tiotusentals obehöriga "lärare"; minskad lärartäthet.
2. Lärarflykt. Kommunaliseringen parat med att lärarkåren miste ett antal förmåner såsom t. ex. B-avdraget (dvs när lärarna var statstjänstemän kunde de plugga en termin på uni. med bibehållen lön); ökad arbetsförlagd tid (nu ska vi lärare vara i skolan minst 35 timmar på en 100%-tjänst, men tidigare räckte det med drygt 20 timmar där förtroendetiden kunde läggas som hemarbete) - innebar att de allra duktigaste lärarna flydde skolan. Måttet var rågat. Läraryrkets status sjönk som en sten. Föra att inte prata om lärarlönerna...
3. Sexualiseringen i det svenska samhället.
Hur kommer det sig att ni högerdebattörer sällan eller aldrig pekar på relationen mellan (den ökade) sexualiseringen av det offentliga rummet (inkl. media) och det allt grövre språkbruket?
Jag vet varför. Det är lättare att slå nedåt än uppåt - eller hur Charles?
4. Friskolorna.
Jag har haft den häftiga erfarenheten att jobba på samma högstadieskola som jag själv gick i som fjortis. En vanlig medelklasskola med nästan inga invandrare (varken då eller nu). men skillnaderna var oerhörda. På min tid i slutet av 80-talet gick vi alla i samma skola. Vi diggade läget och allt var frid och fröjd. och det gick bra för oss, (vi är nu lärare, läkare, advokater,journalister, forskare, ingenjörer, osv). Tjugo år senare hör jag följande av eleverna:
"Vi ska byta skola därför att mina föräldrar säger till mig att det är bättre på en friskola...det är mer status liksom".
I denna specifika klass ville cirka en tredjedel byta av dessa skäl (!).
Det intressanta är att det skapade en väldigt orolig stämning i klassrummet och även i övrigt. Ängslighet. Oansvarighet. Respektlöshet. Dvs "Varför bry sig om denna (kommunala skola) när jag ändå ska byta skola snart?"
Mvh
John H.
@ john: tack för ett initierat tillrättaläggande. Dictum sapienti sat est.
SvaraRadera