2008-01-14

Ideologisk renässans

Många socialdemokrater verkar tycka att det behövs en ideologisk renässans inom partiet. Vi måste bli mindre av förvaltningsparti och mer av idéparti. Andra tror att ideologi skrämmer "vanligt folk" och efterlyser istället en "berättelse" som folk kan identifiera sig med, någon sorts motsvarighet till borgarnas nyckelbegrepp i valrörelsen: "utanförskapet". Det är lätt att se vilka hotbilder som motiverar de olika ståndpunkterna: Å ena sidan risken att partiet utvecklas till ett cyniskt, teknokratiskt elitparti, utan ideologiska rötter, där själva maktinnehavet blivit överordnat mål. Å andra sidan ett ideologiskt dogmatiskt, vänsterparti-parti, utan vare sig medlemmar eller väljare.

Jag tror dock inte att man måste välja mellan att vilja förändra samhället och vinna val, mellan att vara ett ideologisk nyfiket parti och att vara en folkrörelse. Tvärtom, jag tror att det bara är just genom att förena dessa sidor som vårt parti har en framtid. Men det kommer att kräva mer av intellektuellt arbete än att anlita rätt PR-firma. Det är inte fel att dela ut rosor, ballonger, knappar. Det är inte fel att sjunga, spela fotboll, koka kaffe. Men det är inte heller fel att föra djuplodande ideologiska samtal. Jag tror inte "folk" är rädda för "filosofiska", teoretiska diskussioner. Men är det tråkigt tycker man det är tråkigt och är det obegripligt tycker man det är obegripligt. Accepterar vi synen på ideologi och teori som tråkigt och svårt betyder det att ideologin och teorin kommer att formas av en osynlig elit, medan de vanliga medlemmarna skickas ut för att dela ut rosor och ballonger, spela fotboll och koka kaffe. Och det vore oacceptabelt.

Men en verklig ideologisk renässans förutsätter att vi är beredda att vrida och vända på invanda begrepp och termer, att vi vågar ifrågasätta rörelsens mest grundläggande försanthållanden. Vågar vi det? Och om vi inte vågar det, hur tror vi att vi ska kunna försvara dessa begrepp, termer och försanthållanden när andra ifrågasätter dem? Vad är det för mening med att slänga sig med begrepp (som tex. "klass") om vi inte har reflekterat ordentligt över vad vi menar med dem?

Här i Göteborg har vi startat en särskild utbildning för nya medlemmar, där man kan lära sig mer om partiets historia, ideologi och organisation. Att vara där som handledare var en fantastisk upplevelse. Massor med nyblivna sossar som diskuterade ideologi med liv och lust. Det är absolut nödvändigt att detta ideologiska, filosofiska samtal fortsätter ute i föreningarna. Det är inte "ledningens" ansvar, det är allas vårt ansvar.

Läs också: Ideologi kontra floskelogi och Proletär pedagogik

Andra bloggar, om: , ,

2 kommentarer:

  1. jag tycker egentligen inte att det ena utesluter det andra. ideologin är viktig, men det är nog väldigt viktigt att också berätta sin berättelse, eller måla sin bild av verkligheten. på sätt och vis hör ju de två ihop. vet vi inte vart vi står ideologiskt är det ju snudd på omöjligt att måla den där bilden. iaf om vi vill måla den bra.

    SvaraRadera

arkivlänkar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...